Fritanke Fritanke
Kundvagn (0)
Till Kassan
Din kundvagn är tom
Meny

Att tro på gud - är det bra för oss?

Oavsett om de är kristna, muslimska, judiska eller Sikh, delar alla fundamentalister en tro: att det är nödvändigt att dyrka och underkasta sig Gud för uppnå ett fredligt och välmående samhälle. Ortodoxa rabbiner på Västbanken, Wahhabi-shejker i Saudiarabien, påven i Vatikanstaten och mormonerna i Salt Lake City har en och samma veklagan: Gud och hans vilja måste stå i centrum för att säkra en moralisk, framgångsrik, säker och kollektiv existens.

Vidare är fundamentalister eniga om att när många människor i ett samhälle förnekar Gud, uppstår en social nedrustning. Varje socialt ont – brottslighet, fattigdom, dålig utbildning eller AIDS – kan skyllas på bristande gudfruktighet. Ett oroande exempel på denna livsåskådning kom till uttryck efter 11 september 2001 då Jerry Falwell konstaterade att terroristdåden var ett resultat av att Amerika ”kastat ut Gud från den offentliga sfären” och att ”när ett land överger Gud och fördriver Gud från sin kultur…så får det obehagliga resultat.”

Om denna ofta upprepade teori stämde – alltså att roten till alla sociala svårigheter kan härledas till att man avvisar Gud – då skulle man förvänta sig att de minst religiösa länderna i världen också skulle vara de som drabbas hårdast av brottslighet, fattigdom och sjukdomar. Likaså borde de mest religiösa länderna vara förebilder för samhällelig sundhet. En jämförelse mellan världens religiösa och icke-religiösa länder visar att så inte är fallet. De mest sekulära länderna,,med högst andel ateister och agnostiker är de mest stabila, fredliga, fria, förmögna och välmående, medan de mest religiösa länderna, där man dyrkar Gud i övermått ,är de som är mest labila, våldsamma, förtryckande och fattiga.

Man ska naturligtvis alltid vara noga med att skilja mellan totalitära nationer, där ateism påtvingas en motvillig befolkning (likt Nordkorea, Kina, Vietnam och den forna Sovjetunionen) och de öppna och demokratiska nationer, där en utbildad befolkning (såsom i Sverige, Nederländerna och Japan), frivilligt valt en ateistisk livsåskådning. De förstnämnda ländernas ickereligion, kan beskrivas som ”tvångsateism”, och dessa länder präglas av allt som står för det totalitära: korruption, ekonomisk stagnation, censur, depression och liknande. Nästa alla nationer där det finns en stor andel ”frivilliga ateister”,är ett under av socialt välmående.

De tjugofem länder som karaktäriseras av den högsta andelen icke-troende listas i Tabell 1. Med hänsyn till vedertagna mått på social välfärd klarar de sig väldigt bra, medan de religiösa länderna klarar sig sämre. I FN:s Human Development Report 2004 rankas 177 länder på en så kallad ” Human Development Index”, som mäter livslängd, vuxen skriv- och läskunnighet, inkomst per capita, utbildningsgrad och så vidare. Enligt denna rapport ligger Norge, Sverige, Australien, Kanada och Nederländerna på de fem första platserna. I alla dessa länder praktiseras en omfattande frivillig ateism. Vidare är alla de länder, som rankas som de tjugofem bästa, med undantag för Irland och USA, icke-troende nationer med de högsta andelarna frivillig ateism i världen. De länder som hamnar på de femtio sista platserna på listan saknar en statistiskt signifikant nivå av frivillig ateism.

Icke-religiösa länder hade lägst barnadödlighet (antal dödsfall per 1,000 födslar), och religiösa länder hade högst. Enligt CIA World Factbook 2004, (http://www.cia.gov/cia/publications/factbook), hade de tjugofem länder med lägst barnadödlighet också höga nivåer av frivillig ateism. De sjuttiofem länder med högst barndödlighet var alla mycket religiösa och hade mycket låg förekomst av frivillig ateism.

Vad gäller internationell fattigdomsstatistik kunde FN:s World Social Situation Report 2003 konstatera att av de fyrtio fattigaste nationerna i världen (mätt i procent av befolkningen som lever på mindre än en dollar per dag) var alla utom Vietnam religiösa med mycket låg nivå av frivillig ateism.

Enligt en studie av Oablo Fajnzylber som publicerats i Journal of Law and Economics (2002), där mordstatistiken för trettioåtta icke-afrikanska länder granskats, var de tio länder med den högsta mordfrekvensen mycket religiösa, med obetydlig förekomst av frivillig ateism. Av de tio länder med den lägsta frekvensen av mord var alla länder, med undantag för Irland, sekulära med höga inslag av ateism. James Fox och Jack Levin granskade trettiosju icke-afrikanska länder i ”The Will to Kill” och kunde visa, att av de tio länder med den högsta mordstatistiken var alla,utom Estland och Taiwan, mycket religiösa med mycket liten förekomst av frivillig ateism. Av de tio länder med lägst mordstatistik var alla utom Irland och Kuwait relativt sekulära med hög förekomst av frivillig ateism.

Enligt FN:s World Social Situation Report 2003 var de trettiofem länderna med sämst skriv- och läskunnighet bland ungdomar (procent av befolkningen mellan 15 och 24 som inte kan läsa eller skriva) mycket religiösa med mycket låg nivå av frivillig ateism.

Bland AIDS- och HIV-drabbade länder klarade sig världens mest religiösa länder, främst de i Afrika, sämst. (Botswana har den högsta HIV infekterade statistiken i världen; se http://www.avert.org/aroundworld.htm.) Västeuropas ickereligiösa länder, exempelvis Skandinavien där sex- och samlevnadsutbildning stöttas och preventivmedel är tillgängliga, klarade sig bäst och hade lägst antal HIV-smittade i världen.

Jämställdheten är bäst i de länder där frivillig ateism förekommer i stor utsträckning, medan religiösa länder är bland dem som utövar mest förtryck. Enligt FN:s Human Development Report’s ”Gender Empowerment Measure” från 2004, hade de tio mest jämställda länderna ett högt antal icke-troende. De tio minst jämställda länderna var alla mycket religiösa med mycket liten förekomst av frivillig ateism. I de tio länder som var mest benägna att acceptera jämställdhet förekom, enligt Ronald Inglehart och Pippa Norris ”Gender Equality Scale” (2003), en utbredd frivillig ateism,medan de tio med minst acceptans var mycket religiösa med mycket liten förekomst Vidare konstaterar Ingelhart i Human Values and Social Change att länder som Sverige, Danmark och Nederländerna, som har störst antal kvinnor som sitter i riksdagen, karaktäriseras av hög förekomst av frivillig ateism. Pakistan, Nigeria och Iran, som har minst antal kvinnor i riksdagen, är mycket religiösa.

Jämställdhetsfrågor i sekulära länder kan ofta vara kopplade till frågor kring homosexualitet. I Human Beliefs and Values: A Cross-Cultural Sourcebook Based on the 1999-2002 Value Surveys (2004) fann Ingelhart et al. Att att av de 18 länder som var minst benägna att fördöma homosexualitet hade alla hög förekomst av frivillig ateism. Av de 18 länder där det var mest troligt att man skulle fördöma homosexualitet, var alla, utom Ungern, mycket religiösa nationer med en statistiskt insignifikant nivå av frivillig ateism.

Självmordsstatistik är den enda indikatorn för social välfärd där religiösa länder är mer framgångsrika än sekulära länder. Enligt World Health Organization’s Report on International Male Suicide Rates (http://www.who.int/en/) från 2003, var alla länder med den lägsta andelen manliga självmord religiösa, med extremt höga nivåer av teism (oftast muslimska eller katolska varianter). Av de tio länderna med den högsta andelen manliga självmord, var fem klart sekulära länder och återfanns bland de tjugofem, som listades tidigare. Dessa fem var Estland, Ungern, Lettland, Ryssland och Slovenien. Intressant är att notera, att av de länder som drabbats av högst självmordsfrekvens, är nästan alla forna sovjet- eller kommuniststater. (De Skandinaviska länderna, där naturlig ateism är mest förekommande, har inte den högsta självmordsstatistiken i världen som man ofta har trott.)

Totalt sett är länder där ateism praktiseras på frivillig väg, bland de mest socialt välmående i världen, medan länder där frivillig ateism inte existerar är bland de mest utsatta. De förstnämnda har lägst mordstatistik, barnadödlighet och fattigdom och högst skriv- och läskunnighet, rikedom, livslängd, utbildningsgrad och jämställdhet. Det enda måttet på social välfärd där religiösa länder klarade sig bättre var i självmordsstatistiken.

Var platsar då USA i denna studie? Amerikanerna är mycket religiösa. Många studier visar på att bara mellan 3-7 procent av den amerikanska befolkningen är icke-troende. Siffrorna visar att bön, tro på Jesu gudomlighet, tro på Bibelns gudomliga uppkomst och kyrklighet alla är starka faktorer i det amerikanska samhället. Detta gör USA till den mest religiösa av alla västerländska industrialiserade nationer, eventuellt med undantag för Irland. Med hänsyn till social välfärd klarar sig USA mycket bättre än de flesta länder. I FN:s ”Human Development Index” från 2004 listas USA på plats nummer åtta. När vi jämför USA med andra utvecklade, industrialiserade och demokratiska nationer som Kanada, Japan och de europeiska länderna, sjunker dock nivån på den sociala välfärd markant. USA har högre mordstatistik, fattigdom, fetma och hemlöshet än någon av de andra mer sekulariserade länderna. Det är också den enda västerländska, industrialiserade demokrati som är ovillig att erbjuda sina innevånare ett helhetsomfattande vårdsystem. Faktum är, att extremt sekulariserade länder, som till exempel Japan och Sverige, är säkrare, renare, friskare, mer humana och har en bättee utbildad befolkning än USA, trots dess oerhört starka religiositet.

Informationen som presenteras i denna diskussion bevisar på intet sätt att hög förekomst av frivillig ateism resulterar i social välfärd eller att en frånvaro av densamma skulle orsaka exempelvis fattigdom eller analfabetism. Rikedom och fattigdom, välmående och lidande hos olika nationer orsakas av ett antal olika politiska, historiska, ekonomiska och sociologiska faktorer, som är av större betydelse än befolkningens privata tro. En slutsats som däremot kan och bör dras från ovanstående statistik är att ickereligion inte automatiskt resulterar i civilisationens fördärv, omoraliskt handlande eller ”sjuka” samhällen. Motsatsen styrks snarare. Vidare är inte religion den enkla och enda vägen till det rättfärdiga samhället, som så ofta framhålls av fundamentalister. Detta faktum måste framhållas starkt som en motvikt till de övertygelser, som presenteras av politiskt aktiva teister. Från skolstyrelser i småstäder till senatens podier basunerar de kristna konservativa ut religion som lösningen på alla problem i det amerikanska samhället. Deras ”lösning” är inte trovärdig och styrks inte på något sätt av den tillgängliga samhällsvetenskapliga forskningen.

Gudstro kan vara en tröst för den troende individen men på samhällsnivå är den mindre fördelaktig i jämförelser med mer sekulära samhällsskick. Söker man en medborgerlig, rättvis, trygg, human och sund samhällsordning, är det mer troligt att man finner den bland de länder som rankas som de minst religiösa – oavsett vad de religiösa predikar.

Phil Zuckerman är universitetslektor i ämnet sociologi vid Pitzer College i Kalifornien. Han har tidigare författat Invitation to the Sociology of Religion (Routledge, 2003) och skriver nu en bok om sekulariseringen i Skandinavien.

Vill du läsa om vetenskapens och samhällsdebattens frontlinjer? Beställ en prenumeration på tidskriften Sans, fyra nummer för endast 365 kr!

Kassa

Artiklar

Önskelista

Här är böckerna som ligger i din önskelista.

Anmäl din epostadress om du vill få uppdateringar och erbjudanden om de böcker som ligger i din önskelista. Vi lämnar aldrig ut din epostadress.
Din epostadresss är knuten till din önskelista så att du kan få uppdateringar och erbjudanden om böcker som ligger i här.
Jag är säker på att jag vill ta bort min epostadress

Meddelande

Meddelande text

Arbetar...