Fritanke Fritanke
Kundvagn (0)
Till Kassan
Din kundvagn är tom
Meny

Ella Bohlin: Kristdemokratisk politiker

Ella Bohlin tog över ordförandeskapet i Kristdemokratisk Ungdom under våren 2005. Den förre ordföranden, homosexuella Erik Slottner, blev för kontroversiell för ungdomsförbundet. Ella Bohlins motkandidat var den ultrakonservative Charlie Weimers.

Själv anser hon att hon ideologiskt befinner sig nånstans mitt emellan Slottner och Weimers. Hon är före detta medlem i Livets Ord i Uppsala, hon brinner för solidaritet för de fattiga, tror på jämställdhet och berättar rakt och koncist, utan att blinka, att hon är kreationist.

Jag träffar henne en solig höstdag på hotell Lydmar i Stockholm för ett intressant samtal.

Christer Sturmark: Vad står kristdemokratin som ideologi för?

Ella Bohlin: Till att börja med tycker jag inte att man idag erkänner kristdemokratin som en ideologi, utan betraktar den som konservatism, liberalism eller socialliberalism, beroende på vem man frågar.

En av min ambitioner som ny ordförande är att kristdemokratin ska få ett erkännande som egen ideologi

Ideologin bygger på fem grundpelare

1) Personalismen – människosynen

2) Solidariteten – syskonskapstanken

3) Förvaltarskapstanken – att vi förvaltar jorden istället för att förbruka den

4) Subsidiaritetsprincipen – att vi ska lägga besluten så nära människorna som möjligt

5) Ofullkomlighetstanken – vi kan aldrig uppnå ett perfekt samhälle, alla människor har fel och brister

CS: Men du menar väl ändå att politiken ska sträva efter ett så gott samhälle som möjligt?

EB: Ja naturligtvis, men jag tror inte det är uppnåeligt. Jag tror inte att människan är bara är god i sig själv, se på alla krig till exempel. Jag tror att människor är ganska egoistiska varelser, det kan man ibland se på sig själv.

Men rättvisa är inte att alla ska behandlas lika, eftersom vi har olika begåvningar och talanger

CS: Men anser du att alla ska ges samma möjligheter, antag att två barn har likvärdig talang av något slag, men den ena är född i en ekonomiskt välmående familj, medan den andra är född i en fattig familj. Tycker du att de ska ges samma möjligheter?

EB: Ja det tycker jag men det är svårt att implementera i verkligheten.

Christer Sturmark: Vad är du mest stolt över att kristdemokratin har lyckats åstadkomma de senaste åren?

Ella Bohlin: När KDU startade 1966 under var vi en motståndsrörelse som tydligt lyfte fram miljöfrågorna, internationell solidaritet och de grundläggande värdefrågorna. Det var verkligen ”action” på den tiden, man var ute och demonstrerade och slogs för förändring. Vi koncentrerade oss på att lyfta fram solidaritetstanken, det som vi kallar ”syskonskap”.

Vi var tidiga med att kräva högre bistånd och större omsorg om miljön. Vi var föregångare på många sätt och det är jag väldigt stolt över idag, även om jag själv inte var med på den tiden. Vi har alltid betonat den lilla människan.

CS: Vad skulle mest av allt vilja förändra hos det KDU som du nu tar över?

Det finns strömningar hos KDU som betonar konservatismen och värdekonservatismen väldigt mycket. Det är jag inte stolt över. Jag vill att vi betonar kristdemokratin framför allt. Den ska lyftas upp och lyftas fram.

Utifrån det synsättet, på kristdemokratin som egen och självständig ideologi, kan man fatta politiska beslut. Den grundar sig bland annat på människovärdet, att alla människor har ett okränkbart värde, naturrätten, att man har rätt till ägande. Utifrån den kristna etiken, som kristdemokratin bygger på, kan man fatta politiska beslut.

Jag tror inte att några politiska beslut egentligen existerar utan en moralisk och etisk bakgrund.

CS: De här konservativa strömningarna, representerades de av din motkandidat Charlie Weimers?

EB: Ja till viss del, mer än jag i alla fall.

CS: Erik Slottner då, var finna han på skalan?

EB: Mer liberal än jag. Jag befinner mig mitt emellan de två skulle jag nog säga.

CS: Hur ser du på den religiösa konservatismen när den dras till sin spets, tex. Opus Dei, Spes Nostra etcetera?

EB: Jag tycker det är svårt att jämföra dessa organisationer med kristdemokraterna, eftersom dessa organisationer är religiösa sammanslutningar och kristdemokraterna är ett politiskt parti. delar inte deras ståndpunkt i vissa frågor, till exempel deras syn på preventivmedel. Personligen tycker jag att preventivmedel får användas.

CS: Men som humanist måste jag då ställa mig frågan: Om man stödjer sig på de religiösa skrifterna för att komma fram till sådana konservativa ståndpunkter som Opus Dei och Spes Nostra, och samtidigt kan använda samma religiösa skrifter för att dra liberala slutsatser, då verkar ju dessa skrifter inte vara till så mycket stöd egentligen? De kan ju användas lite som man vill då? Är inte en humanistisk rationell etik aningen något mera stabil?

EB: Det går inte att separera politik och religion från varandra. Ta till exempel de tio budorden, de har inspirerat all den politisk teori som finns idag, de har inspirerat alla de gamla tänkarna och filosoferna, även de humanistiska tänkarna anser jag. Till exempel Augustinus har ju lämnat efter sig ett stort arv till moderna tänkare.

Jag är ju själv kristen, min tro är personlig men den är inte privat. Den inspirerar mitt politiska agerande. Den för med sig vissa sociala implikationer, jag måste agera. Därmed är min tro aktiv, inte passiv.

En tro kan inspirera, den kan också förklara saker och den kan användas i retoriken. Det ser vi att George Bush gör i USA, jag lägger inga värderingar i det. Men all tro som blir fanatisk, fundamentalistisk och gör anspråk på världsherravälde leder helt fel. Då missbrukas religionen.

Däremot säger jag ja till att kyrkan och staten ska separeras, ingen stat kan tala om vad man ska tro på, det måste man få välja själv.

CS: Du säger att all etik har inspirerats av de tio budorden, men kan du inte se att det kan finnas en humanistisk, helt sekulär etik som bara delvis överlappar med den kristna? Kan du tänka dig en ateistisk etik som är god?

EB: Nja, jag tror att alla tror på någonting. Visa mig en riktigt sann ateist! Jag har svårt att tro att det finns.

CS: Tyvärr måste jag meddela att du talar med en just nu.

EB: Men du tror väl på kärleken? Dag Hammarskjöld skriver att ”Gud slutar inte att existera den dagen vi människor upphör att tro på en personlig gud. Men vi slutar existera den dagen vi inte låter undrets ljus återspegla den som kan kallas en källa bortom allt förnuft” Alltså den dag vi slutar tro att det finns något bortom förnuftet, slutar vi att existera.

CS: Min omedelbara tanke blir då: Är detta inte bara ett semantiskt problem? Om du tillåter dig att definiera gud som nästan vad som helst, kärlek till exempel, jag då blir ju jag troende, eftersom jag tror på kärleken. Definierar du gud som detta bord som vi sitter vid och pratar, då blir jag troende, eftersom jag tror på bordet. Personligen tycker jag att man då utvattnar gudsbegreppet.

För mig är gudsbegreppet en kraft som ej går att förklara med naturlagarna som dessutom är medveten och som vi har en relation till. Dvs. en kraft som bryr sig om vad vi gör och som har en uppfattning om vad vi gör. Håller du med om den definitionen?

EB: Jag definierar absolut inte gud som vad som helst. Jag tror på en personlig gud, ungefär så som du beskriver din definition.

CS: Bra, då är vi överens om det. En sådan gud tror jag alltså inte på. Men då måste vi också vara överens om att jag därmed inte är religiös för att jag tror på kärleken?

EB: Det måste jag då hålla med om.

CS: Tror du att en ateist saknar förmåga att uppskatta det immateriella?

EB: Nej, jag tror att även en ateist kan njuta av naturens storslagenhet, eller känna vördnad och litenhet inför det stora kosmiska.

CS: Tillbaka till min fråga om ateistisk etik. Kan en sådan etik vara god anser du? Kan man vilja gott mot andra människor baserat på en ateistisk etik?

EB: Ja, kanske, men jag anser ändå att man är inspirerad nånstans ifrån. Människan är en moralisk varelse, det är nedlagt nånstans en vetskap om vad som är rätt och fel. Då vet man att det är rätt av mig att göra gott mot de fattiga till exempel. Jag har svårt att tro att tron kan existera i ett vakuum. För mig är tron väldigt aktiv.

CS: Ok, jag vet inte riktigt om det var svar på min fråga, men vi går vidare till lite mera konkreta saker: Det pågår ju nu en debatt bland annat i USA om kreationismen kontra Darwin, och hur det ska undervisas i skolorna. Till att börja med skulle det vara intressant att höra var du själv står i den frågan. Är du kreationist eller tror du att Darwins utvecklingsteori är rätt?

EB: Jag är kreationist. Men jag tycker inte att skolorna helt ska svänga om och ersätta Darwins lära med bibeln. Men jag tycker att man ska presentera båda förklaringarna utan att ta ställning för vilken av dessa läror som är korrekt.

CS: Betyder det då att du tycker att man ska göra så med alla teorier? Man ska alltså inte bara presentera den teori som har mest empiriskt stöd, utan man ska presentera flera olika teorier, med mer eller mindre empiriskt stöd, inom alla vetenskaper, fysik, kemi, biologi etc.?

EB: Darwin sa själv aldrig att hans idéer var en lära, utan bara en teori….

CS: Man har ju funnit mycket empiriskt stöd för Darwins teori efter hans död. Jag förstår din idé om att man ska presentera alternativa teorier, men ska man göra det för alla vetenskapliga teorier då?

EB: Jag anser att Darwins teori inte är tillräckligt underbyggd för att kunna säga att det är en lära. För säger man att det är en lära, då är det ju mera eller mindre sanningen.

CS: Men om vi säger att det är en teori, inte en lära, det tror jag de flesta vetenskapsmän skulle hålla med om, precis som teorin om gravitationen eller teorin att jorden kretsar runt solen etc., ska skolan alltså alltid berätta om alla alternativa teorier som någon kan ha hittat på, då blir det väldigt mycket som skolan behöver lära ut. Borde inte skolan helt enkelt lära ut den teori som har mest empiriskt stöd och omfattas av de flesta vetenskapsmän?

EB: Men om du tar gravitationsläran, det handlar ju om naturlagar, det är inte så motsägelsebart som Darwins teori är. Jag anser att Darwins lära inte har lika starka belägg som gravitationsteorin har.

CS: Tycker du att det finns ett trovärdighetsproblem när det gäller kreationismen, såtillvida att de forskare som förespråkar kreationismen alltid är religiösa. Jag har aldrig hört talas om en icke-religiös forskare som förespråkar kreationismen framför Darwin. Skulle inte kreationismen ha större trovärdighet om en ateistisk forskare sa ”Darwins teori är helt fel, det kan inte ha gått till så, på grund av X, Y, Z etc.”. Är det inte ett problem att de som förespråkar kreationismen är partiska?

EB: Jag är helt övertygad om att det finns många som inte är religiösa som förespråkar den kreationistiska läran. Jag har hört någon som heter Mats Molén till exempel…

CS: Jag tror han är kristen…

EB: Men när jag hörde honom presentera varför Darwin hade fel så märke i alla fall jag inget av någon religiös bakgrund.

CS: Hur ska man göra i historieundervisningen då? Det finns ju historiker som är historierevisionister, till exempel David Irving, som menar att förintelsen av judar under andra världskriget i Tyskland aldrig har ägt rum. Han hävdar att det är en amerikansk propagandabluff. Irving anser att det finns historiskt och empiriskt stöd för den teorin. Ska skolan undervisa i den alternativa historieskrivningen också?

EB: För mig är det inte så lätt att göra den jämförelsen, men det är väl rimligt att undervisa om att den teorin finns, för att då kunna bekämpa det.

CS: Hur ska man då undervisa om kreationismen i den svenska skolan? Hur ska man göra på biologilektionen när man talar om hur människan har kommit till? Ska kreationismen presenteras som ett likvärdigt alternativ till Darwin, eller huvudalternativ, eller hur ska det vara?

EB: Jag tycker kreationismen är minst lika intressant som Darwins teori. Skolan behöver ha en bredare diskussion än idag, kanske också på lärarhögskolan.

CS: Bush har sagt att lärare i amerikanska skolor ska inleda diskussionen om evolutionsteorin med att säga att ”detta är inte fakta, det är bara en teori, den testas fortfarande och det finns luckor i teorin”. Jag har inga problem med det påståendet, tvärtom. Det är nämligen sant för samtliga existerade teorier inom alla vetenskaper. Frågan är dock varför det ska sägas just i samband med Darwins teori och inga andra? Så jag kommer tillbaka till frågan: Ska man behandla alla vetenskap på detta sätt eller bara just evolutionsläran?

EB: Det går ju inte att göra så med allt. Men i just fallet med evolutionsläran tycker jag man ska göra det.

CS: Jag antar att du är för konfessionella friskolor?

EB: KDU:s politik är att det ska vara fri etableringsrätt för friskolor, men skolverket ska kontrollera att man följer läroplanen, lever upp till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Men vi anser att föräldrarna är de mest kompetenta att avgöra vad barnen ska få för utbildning, inte staten

CS: Men tycker du inte i religionsfrihetens namn, att barn har rätt att slippa bli indoktrinerade av föräldrarnas ideologier inom ramen för obligatorisk skolgång?

EB: Jag tycker att man som förälder måste få avgöra det för sina barn.

CS: Betyder det att man då också måste tillåta andra ideologiska skolor, tex. en socialistisk skola eller en nationalsocialistisk skola?

EB: Jag tycker redan att vi har en socialistisk skola i Sverige! (skratt)

CS: Men säg en marxistisk skola eller en rasideologisk skola, ska de få tillstånd i ditt Sverige?

EB: Nej, därför det är destruktiva läror. Men du kanske som humanist tycker att alla religiösa läror är destruktiva?

CS: Alla effekter av religionen tycker jag inte är destruktiva, men en hel del. Men egentligen är det inte relevant vad du eller jag tycker i denna fråga, det viktiga är ju att Någon skulle kunna häva att religiösa skolor är destruktiva, likväl som att någon annan hävdar att en marxistisk skola är destruktiv. Vem ska avgöra det då?

EB: Det är skolverkets uppgift att bedöma det från fall till fall. Jag har själv erfarenhet av att gå i en kristen friskola (Livets ords skola i Uppsala) och jag tycker det känns som om skolverket var där jämt och kontrollerade oss. Det skulle inte skada om den kommunala skolan kontrollerades lika mycket. Man måste uppfylla vissa krav som friskola, leva upp till deklarationen om mänskliga rättigheter etc. Därför kan till exempel ingen friskola som bygger sin undervisning på rasideologisk grund få tillstånd i Sverige.

CS: Men många menar ju att de religiösa lärorna inom tex. frikyrkan också spricker på den punkten, tex. med avseende på homosexuella, jämställdhet mellan könen etc. Det finns ju frikyrkliga läror som menar att kvinnan står under mannen vad gäller beslutsrätt i familjen till exempel.

EB: Det är ingenting som jag träffat på i alla fall.

CS: Men du har väl hört talats om den synen i alla fall? I Knutby till exempel?

EB: Jag kan inte recensera vad som sagts i Knutby. Det är helt oförenligt med bibeln att se på kvinnan som en underlägsen varelse.

CS: Men lär inte Livets Ord ut att mannen är familjens överhuvud?

EB: Inte som jag vet om. Men jag ska heller inte recensera deras predikningar, det ligger inte i mitt mandat att göra det. Min personliga åsikt är att män och kvinnor ska vara jämställda. Så är det tyvärr inte i samhället idag.

CS: Vad tycker du om George Bush och hans politik?

EB: Han går för långt, han är för konservativ för min smak. Jag accepterar inte att han gick in i Irak utan FN-mandat till exempel. Bush är ju som bekant konservativ när det gäller abortlagstiftningen, men den ser lite olika ut i olika stater i USA. Han vill dock ha ett minskat antal aborter och där delar jag hans åsikt. I Sverige skulle jag vilja att gränsen gick vid tionde veckan. Vi har vi väldigt hög abortstatistisk i vårt land. Det ser jag som ett misslyckande för samhället.

CS: Varför gick du ur Livets Ords församling år 2000?

EB: För att jag flyttade från Uppsala. Men det finns flera ståndpunkter inom Livets Ord som jag inte håller med om. Jag vill dock inte gå närmare in på vad det är.

CS: En sista fråga: Tror du att Jesus återkommer under vår livstid?

EB: Nej, jag har ingen aning om när han kommer. Jag har läst Uppenbarelseboken många gånger och det är mycket där som jag inte förstår.

//

Namn: Ella Elin Nikolina Bohlin

Född: 1979, uppväxt i Nynäshamn och Uppsala

Bor: Södermalm, Stockholm

Utbildning: Fil kand i statsvetenskap, spinninginstruktör, Folkuniversitetets estetiska utbildning.

Familj: Gift med Per Bohlin. Mor, far och tre bröder i Uppsala.

Politiska uppdrag: Förbundsordförande KDU, ersättare i Konsumentnämnden för Kristdemokraterna i Stockholm stad och ledamot i distriktsstyrelsen Kristdemokraterna i Stockholm.

Politiska hjärtefrågor: Miljö, jämställdhet och jämlikhetsfrågor, internationell solidaritet och familjepolitik.

Vill du läsa om vetenskapens och samhällsdebattens frontlinjer? Beställ en prenumeration på tidskriften Sans, fyra nummer för endast 365 kr!

Kassa

Artiklar

Önskelista

Här är böckerna som ligger i din önskelista.

Anmäl din epostadress om du vill få uppdateringar och erbjudanden om de böcker som ligger i din önskelista. Vi lämnar aldrig ut din epostadress.
Din epostadresss är knuten till din önskelista så att du kan få uppdateringar och erbjudanden om böcker som ligger i här.
Jag är säker på att jag vill ta bort min epostadress

Meddelande

Meddelande text

Arbetar...