Fritanke Fritanke
Kundvagn (0)
Till Kassan
Din kundvagn är tom
Meny

Rättegångsgudstjänst – en föråldrad tradition

För drygt 15 år sedan upphävdes lagreglerna om rättegångsgudstjänst. Men det förefaller som om seden är mycket djupt rotad, då de flesta domstolarna fortfarande ordnar gudstjänst i början av varje år. Ofta följs den av en trevlig sammankomst med kaffe och kakor – någon slags vårsessionens kick-off. Jag hade trott att kyrkans skiljande från staten skulle innebära nya vanor. Det enda rimliga hade naturligtvis varit att åtminstone då sluta med gudstjänsterna.

Vilka signaler ger det att domarna inleder sitt verksamhetsår med en kristen högtid? En tanke som ligger nära till hands är att de som deltar anser att dömandet och religionen hör ihop på något sätt. Den tanken känns mycket främmande för en modern stat med religionsfrihet och en nyligen genomgången skilsmässa från kyrkan. Men jag är inte så säker på att den är det för prästerna.

De har en stark tendens att vid domstolsgudstjänsterna hävda att det är den kristna religionen som står för rättvisa, humanitet och liknande värden som är viktiga i den dömande verksamheten. Den kristna religionen kanske står för dessa värden. Men den har i så fall detta gemensamt med de flesta andra religioner. I den mån den kristna religionen står för oförsonlighet, intolerans och fundamentalism har den också de värderingarna gemensamt med de flesta andra religioner. Sverige präglas alltmer av mångfald av olika slag, bland annat religiös.

Det finns många hundratusen personer här som kommer från andra kulturer än den kristna. Förmodligen finns det ännu fler, med bakgrund i traditionellt kristna samhällen eller andra, som är ateister. För alla dessa måste det – särskilt om de tar religionen på allvar – vara mycket bekymmersamt om domstolarna, som skall vara den yttersta garantin för rättvisan och individens skydd mot övergrepp, har en koppling till den kristna kyrkan.

Gör tankeexperimentet att du har blivit misshandlad i till exempel Teheran och att du är kallad till en rättgång där. När du sitter och väntar i domstolen ser du att domarna har varit på en gudstjänst tillsammans med mullorna. Domstolarnas och domarnas självständighet är en fråga som numera ständigt är aktuell. I detta måste också ligga inte bara att domstolarna är religiöst oberoende, utan också att de framstår som det. Detta kan man inte åstadkomma utan att bryta denna tradition från tiden då vi saknade religionsfrihet och i stället hade en kristen statskyrka som hårt och oförsonligt grep in i varje människas liv och vardag. Det är mycket bra att domarna då och då begrundar ”verkets viktighet”. Det finns det alltför sällan tid till. Och att inleda verksamhetsåret med några trevliga timmar är aldrig fel – men blanda inte in någon religion i detta!

Anna-Karin Lundin är regeringsråd. Hon har tidigare varit bl.a. justitieombudsman, hovrättspresident, kammarrättslagman och försäkringsrättsråd. Hon har också arbetat i Riksdagen och Regeringskansliet. Hennes inlägg har tidigare varit publicerat i Domstolsverkets tidskrift Domkretsen.

Tidigare publicerad i tidskriften Domkretsen nr 4 2006

Vill du läsa om vetenskapens och samhällsdebattens frontlinjer? Beställ en prenumeration på tidskriften Sans, fyra nummer för endast 365 kr!

Kassa

Artiklar

Önskelista

Här är böckerna som ligger i din önskelista.

Anmäl din epostadress om du vill få uppdateringar och erbjudanden om de böcker som ligger i din önskelista. Vi lämnar aldrig ut din epostadress.
Din epostadresss är knuten till din önskelista så att du kan få uppdateringar och erbjudanden om böcker som ligger i här.
Jag är säker på att jag vill ta bort min epostadress

Meddelande

Meddelande text

Arbetar...