EVOLUTION MED FÖRHINDER

TEXT: BJÖRN FJÆSTAD

Människan har en exceptionellt hög andel embryon med felaktiga kromosomer och får skadliga mutationer i påfallande snabb takt.

Det finns två huvudförklaringar till dessa problem, säger genetikprofessorn Laurence Hurst vid University of Bath i sin nya bok The evolution of imperfection (Princeton University Press 2025). Dels att människan en gång i tiden evolverade i små populationer, dels att vi livnär våra foster via en moderkaka.

Vår reproduktion är riskfylld för både moder och embryo (först från vecka 9 kallas det foster). För varje barn som föds fram har ett par befruktade ägg gått förlorade, ofta på grund av kromosomproblem och ofta före vecka 6. Detta är ännu vanligare hos äldre mödrar. Dessa graviditeter hinner inte ens uppmärksammas som sådana. Även av bekräftade graviditeter leder en tiondel till missfall; hos kvinnor över 40 år fler än hälften.

Även andra däggdjur har kromosomproblem men med mycket lägre felfrekvens, 1 procent per kromosom. Att människor har långt fler fel beror bland annat på att vi får barn först efter två–fyra decennier. Och överlever vi det, får 5 procent av mödrarna livshotande graviditetsförgiftning med förhöjt blodtryck och protein i urinen. En unikt mänsklig åkomma.

TILL OMKRING ÅR 1800 dog var hundrade kvinna vid förlossningen; numera rör det sig om en på tjugofemtusen i Sverige.

Många av människans problem hänger ihop med moderkakan. Jämför med hur fåglar gör: de laddar befruktade ägg med resurser och sätter sig på dem. Å andra sidan märker då inte honan om ägget inte är livskraftigt, utan sitter kvar. Detta kostar onödiga resurser av näring och tid. Hos människan kommer missfallen alltså tidigt; fosterdöd är ovanligt.

De flesta av människans egenskaper utvecklades för länge sedan i Afrika i en population på runt tiotusen individer. Att vi var så få gjorde det svårare för evolutionen att göra sig av med oönskade genetiska egenskaper.

Vi har också en extremt hög mutationstakt, tusen gånger högre än andra arter med stora populationer. En följd är att runt 5 procent av oss lider av en ”ovanlig” genetisk sjukdom.

Så evolutionen klarar mycket, men inte allt.