Fritanke Fritanke
Kundvagn (0)
Till Kassan
Din kundvagn är tom
Meny

Nationalekonomi – en vetenskap med förhinder.

Kritik mot den nationalekonomiska vetenskapen kommer ofta från vänster. Exempelvis är det är vanligt att kritisera det så kallade Nobelpriset i ekonomi för att vara ideologiskt anfrätt. Något ligger säkert i det, men jag skulle snarare föreslå att man skärskådar nationalekonomin utifrån ett evolutionärt synsätt. Kunskaperna om människans ursprung, utveckling och natur har ökat så mycket genom evolutions- och angränsande forskning att de borde vara utgångspunkten när man diskuterar människors beteende och hur samhället fungerar.

Det finns märkligheter i den nationalekonomiska vetenskapen som hade varit problematiska i till exempel medicinsk forskning. Man lyckades inte förutse finanskrisen 2008–09, och åsikterna om vad som bör göras åt ekonomiska kriser går vitt isär. Till detta kommer politiseringen av ekonomerna – man hör ju inte talas om S- eller M-märkta immunologer eller kirurger. Att finansministrar, oavsett politisk färg, på några månader kan ändra åsikt i centrala ekonomiska frågor är också anmärkningsvärt.

Nationalekonomiska idéer har stort inflytande i människors vardag. Ett exempel är new public management (NPM), en tankeskola som kännetecknas av avreglering, privatisering och konkurrensutsättning. Detta marknadstänkande har styrt och ställt inte bara med sjukvården, utan även inom så skilda verksamheter som polisen, skolan, taxi och praktiskt taget all offentlig upphandling. Resultatet av NPM i sjukvården är illavarslande – en hotande avprofessionalisering av läkaryrket där etiken sätts på undantag och där vårdpersonal manövrerar med diverse siffror för att falla väl ut i belöningssystemen.

Ett intressant exempel är 2013 års ekonomipristagare till Alfred Nobels minne som gick till Robert Shiller (1946–) och Eugene Fama (1939–). Dessa två har helt olika uppfattning om centrala ekonomiska frågeställningar och hur finansmarknader fungerar. Medan Shiller redan 2005 beskrev en bostadsbubbla, anser Fama att priser på tillgångar som fastigheter speglar all tillgänglig information – bubblor kan egentligen inte finnas.

Inom naturvetenskap och medicin byggs däremot konsensus långsamt, när experiment som upprepas på olika håll alltmer tydligt pekar i en viss riktning. Då uppstår visserligen nya konfliktlinjer, men man ökar kunskaperna kumulativt i vad Lars Gyllensten (1921–2006) i den amerikanske filosofen Charles Saunders Peirces (1839–1914) anda kallat en oändlig utfrågning av naturen.

De nationalekonomiska skolbildningar som faktiskt har evolutionsteorin som en utgångspunkt nämns knappt i nutida läroböcker eller aktuell ekonomisk debatt. Ett exempel är norskamerikanen Thorstein Veblen (1857–1929), ett annat österrikaren Joseph Schumpeter (1883–1950). I stället är det två andra tankefigurer – eller om man så vill: memer – som dominerar. För det första the economic man, den ekonomiska människan, alltså idén att människan är rationell, nyttomaximerande och egoistisk i största allmänhet. För det andra tanken att ekonomiska marknader tenderar att hamna i jämviktstillstånd, om betingelserna är de rätta.

Det nya med Darwins teori var att mekanismen för evolution ­–  som många forskare redan visste äger rum – utgörs av naturligt urval. Hans teori kan delas in i tre komponenter:

  • Det finns variation inom arter, som delvis är ärftlig.
  • Reproduktionsframgång varierar.
  • Omgivningsfaktorer gör att vissa varianter reproducerar sig mer än andra.

Till detta ska läggas vad som kallas Darwins andra teori, den om sexuell selektion. Då är omgivningsfaktorn det andra könet, oftast honor. Därav påfågelns stora praktfulla fjäderplym, som signalerar goda egenskaper eftersom hanen har råd att hålla sig med den – samt även mode!

Gener är informationsbärare mellan generationer, men det stannar inte vid gener. Tankefragment, idéer, ideologier, melodisnuttar kallas ibland memer, ett begrepp som spritts av Richard Dawkins, inspirerad av tidigare forskare. Man kan tänka sig att dessa beter sig som informationsbärande enheter, som genomgår evolution och som sprider sig i olika grad.

Ett vanligt misstag är att tro att evolution innebär framsteg. Så tolkades Darwin på sin tid av de mest skilda skribenter – från den hårdkokte socialdarwinisten Herbert Spencer till Karl Marx. Men i själva verket innebär bara teorin bara anpassning till givna villkor och inte allmänna framsteg, utan i så fall framsteg i en mycket begränsad mening.

Vad har då detta att göra med nationalekonomi? The economic man-hypotesen baseras på egenskaper som delvis bör vara ärftliga. Men hur är det då med dess motsats, altruism? En förklaring är släktskap, eftersom egna geners spridning gynnas om det går bra för barnen. Ömsesidig altruism är en annan, som finns beskriven hos många djur. En tredje mekanism är ”renare” altruism: hjältemod och självuppoffring. Darwin hade dock svårt att förklara hur det kunde löna sig evolutionärt att offra sig för främmande individer, innan man hunnit få barn dessutom. Han förklarade det med gruppselektion, alltså att sådant som gynnar gruppen (på andra gruppers bekostnad) kunde förekomma. Gruppselektion har dock dåligt rykte i biologin, och frågan är ännu olöst. Ytterligare en mekanism är sexuellt urval, där hjältemod skulle kunna vittna om andra goda egenskaper. Jag undrar om man inte dessutom kan tänka sig att memen altruism kan spela roll och sprida sig därför att den ”fungerar”. Slutsatsen blir att altruism har goda förklaringar och att the economic man som bäst är en delsanning.

Hur förhåller det sig då med jämviktstillstånd? Man kan konstatera att naturhistorien är full av utdöda arter. Någon välvillig hand som leder allt till det bästa kan vi alltså inte räkna med i naturen. Ett sätt att se på saken är att skilja på olika typer av marknader. Adam Smith beskrev den osynliga handen som något som gav mat på bordet. Bonden, slaktaren, bagaren arbetade i eget intresse vilket gynnade helheten. Sådana marknader kännetecknas inte av statuskonkurrens i Veblens anda, och här kan det mycket väl uppstå jämvikt. Däremot gäller detta knappast andra områden, som finans- och bostadsmarknad, där statuskonkurrensen är stor och bubblor lätt uppstår.

Ekonomihistorien är i själva verket full av bubblor, och kanske är sådana ett normaltillstånd, medan jämvikt snarast är undantag som kan uppstå på vissa speciella områden. Måhända visar dessa tankar att en mer komplex bild av människan och samhället behövs i ekonomisk politik och debatt och att evolutionära insikter tillsammans med humaniora kan ge värdefulla bidrag.

Vill du läsa om vetenskapens och samhällsdebattens frontlinjer? Beställ en prenumeration på tidskriften Sans, fyra nummer för endast 365 kr!

Kassa

Artiklar

Önskelista

Här är böckerna som ligger i din önskelista.

Anmäl din epostadress om du vill få uppdateringar och erbjudanden om de böcker som ligger i din önskelista. Vi lämnar aldrig ut din epostadress.
Din epostadresss är knuten till din önskelista så att du kan få uppdateringar och erbjudanden om böcker som ligger i här.
Jag är säker på att jag vill ta bort min epostadress

Meddelande

Meddelande text

Arbetar...