Teologi för IT-åldern

Skändar man Allahs budskap när man uppdaterar sin iQuran? Nima Dervish grubblar över informationssamhällets nya teologiska problem.

I april gav afghanska islamister ett intressant bidrag till kaosläran. Att en fjärils vingrörelser i Brasilien kan skapa en storm i Texas visste vi redan, tack vare Edward Lorenz berömda föreläsning 1972. Men nu vet vi även att brända bokblad i Florida kan sätta pöbelns hjärtan i brand i Balkh.

Efter att pastor Terry Jones bränt en koran den 20 mars uppviglade imamerna i staden Mazar-e Sharif folket, som den 1 april attackerade UNama:s byggnad och dödade flera anställda, däribland svenske Joakim Dungel. Efteråt begärde Afghanistans president Hamid Karzai av USA och FN att pastorn skulle ställas inför rätta.

Jag är förvirrad, och inte bara för att jag har insett att bokbrännande är för den islamiska världen vad axelvaddar och pufflugg var för västvärlden. När Salman Rushdies Satansverserna brändes i flera islamiska länder trodde jag att bokbränning var inne. Nu är det plötsligt belagt med dödsstraff (precis som axelvaddar).

Nej, incidenten väcker andra, mer praktiska frågor som Mazar-e Sharifs visa imamer säkert kan besvara: Om en tryckpress som har använts för att trycka Koranen därefter trycker en omoralisk publikation som Aktuell Rapport (eller varför inte denna tidning?), kommer då en synd att ha begåtts? Om tryckpressen, efter att ha tryckt porrblaskor, återigen används för att trycka nya upplagor av Koranen, vem ska då bestraffas? Förlagschefen som inte kollade med tryckeriet före omtryck, eller tryckerichefen som borde ha förgyllt koran-tryckpressen och köpt en ny?

Vid boktryck överför tryckplåtar texten till pappersrullen och man provtrycker före den riktiga tryckningen för att kolla att allt är okej. Får tryckplåten eller provtrycket slängas? De innehåller ju också Allahs budskap!

Rimligen borde budskapet (nersänt till Muhammed genom ängeln Gabriel) vara det heliga här (och alla som fäste för mycket vikt vid papper och andra ting skulle anklagas för avgudadyrkan), men i så fall hade koranicid-pastorn ignorerats med ett fint uttalande i stil med ”Trons eld har etsat Koranens budskap i muslimers hjärtan. Jones må bränna boken, men budskapet består”.

Varför stanna vid papper och trycksvärta om nu budskapets helighet gnider av sig på det förmedlande mediet? Straffa fler synder! Döda alla som slängt ljudkassetter med koranrecitation på. Döda även dem som slängt sin radio efter att kondensatorn och membranet i högtalaren har förmedlat Allahs budskap.

Informationsåldern för med sig nya teologiska frågor (som otroligt nog inte besvarats i Koranen; vägledningen för hela mänskligheten för all framtid). Jag har Koranen som widget, pdf-fil och mp3-filer i min Macbook, såväl som app i min iPhone. Om en extremist bränner ner min lägenhet och därmed datorn, kan jag då räkna med att samfundet i Mazar-e Sharif backar upp mig i straffutdelandet?

Moderna muslimer är säkert glada över att kunna ha iQuran, en digital version av Koranen, i sin iPhone. Min iQuran finns i en ipa-fil på 46,2 MB i nallen. Borde det inte vara en oförlåtlig synd att slänga filen? Borde man inte få påhälsning av rättsväsendet?

Om datorn krånglar och Macdoktorn formaterar hårddisken, ska jag döda honom? Jag undrar på riktigt: Om nu religiösa kretiner vill utdela fatwor över varenda aspekt av livet så får de ta tag i detta också. Att man inte kan ta på en digital fil är ingen ursäkt. En digital fil existerar i den materiella världen, i form av magnetiska impulser på hårddiskskivan.

När iQuran uppdateras kommer min version 2.4.2 automatiskt att raderas och ersättas av en ny fil. Jag har inte raderat den, men den har blivit raderad och ligger skändad i sajbervärlden – som givetvis inte kan tillåtas undgå Allahs regler. Synden kan rimligen inte vara begången av mig, utan snarare av programmerarna på Guided Ways.com som är så stolta över sin kreation.

Innan en enda imam säger pip om koranbrännande förväntar jag mig att ”de lärda” ger världen information om det korrekta tillvägagångssättet vid offsettryck, digitaltryck och nedladdning av digitala filer.

Nima Dervish är journalist och apostat.