ÖNSKAS: ETT EVIDENSBASERAT SAMHÄLLE

Låt objektiva utvärderingar av fakta avgöra säkraste vägen dit, skriver Åsa Wihlbeck.

Har du gott rykte? Hos dig själv – garanterat. De festa ser nämligen sig själva i god dager. Psykologerna kallar denna kognitiva ego-räddare som skyddar mot depression för self-­serving bias. Framgångar tillskriver vi våra fantastiska egenskaper. Motgångarna: faktorer utanför vår kontroll. Den förklarar också varför vi tror oss vara och prestera över genomsnittet – oavsett vad: 0 procent av alla studenter anser sig ligga under snittet i social kompetens, och 90 procent av alla universitetslärare ser sig som överlägsna snittläraren. Måhända underhållande (särskilt med self-­serving bias påslagen), men jag blir mest skräckslagen. Finge jag radera en av alla våra begränsningar i rationellt tänkande, så blev det självförhärligandet. Det är proppen som korkar till oss. Den hindrar oss från att se, och än mindre utmana, vår egen dumhet.

Evolutionen har utrustat våra hjärnor med åtskilliga filter för att vi ska kunna orientera oss i en komplex värld. Vi ser inte världen, vi ser en tolkad bild av världen. Som ett fingeravtryck bär var och en av oss runt på vår unika sammansättning av filter, varav self­-serving bias är ett. Paradoxalt nog så klarar vi oss förmodligen inte utan dem, samtidigt som de gör oss skrattretande irrationella. Rätt korkade, i klartext.

Det korta strecket blir det långa framför dina ögon när tillräckligt många säger det åt dig. När du väl tänkt en tanke, strider din hjärna för att försvara den ståndpunkten – hur dåligt underbyggd den än var till att börja med. Motstridiga fakta selekterar den bort. Många drabbas av panik när de ser en spindel, men suger med glädje i sig en cigarett. Den förra dödar cirka fyra personer om året, cigaretter fem miljoner.

Vi bränner inte längre häxor på bål, slår barn på fingrarna i syfte att förbättra möjligheterna till att memorera katekesen, eller låter läkare gå direkt från obduktion till att förlösa kvinnor utan att tvätta händerna. Det hela sker i dag lite mer förfinat. Ännu utbildar vi barn, behandlar sjuka människor, dömer i domstolar, beskattar och spenderar skattemedel och rapporterar i medierna utan att allt som oftast förhålla oss objektivt till fakta.

År 2001 införde den amerikanske läkaren Peter Pronovost en fempunktschecklista åt kolleger som sätter katetrar i ett centralt blodkärl. Läkarna skulle tvätta händerna med tvål, använda steril utrustning på sig själva och patienten, samt sprita patienten. Låter som självklarheter?

Det räddade 1 500 patienter under en artonmånadersperiod enbart i delstaten Michigan. Thomas Quick? Ett exempel på att rättssystemet brister, men ändå fungerar – när någon fri från förutfattade meningar granskar fakta. De som utbildas i dag pensioneras en bra bit in på andra halvan av detta sekel. Radioprogrammet Kaliber i P1 rapporterar om elever som lejer spökskrivare för inlämningsuppgifter eftersom de inte ser skolan som relevant. De kanske har rätt, och vi fel? Måste jag sätta min dotter i en skola som baseras på tro, tyckande och tradition? Hör inte sådant kyrkan till?

Sverige är ett sekulärt samhälle. Vidskepelse i form av religion ska inte påverka staten. Bra, men det räcker inte. Grundvalarna i mitt drömsamhälle vilar på objektiva fakta så långt som det är möjligt. Vi må vara för dumma för vår intelligens. Men historien visar att vi kan använda vår intelligens för att övervinna vår dumhet.

Det kallas vetenskaplig metod. Med det menar jag strävan efter att objektivt inhämta, värdera och respektera fakta. Där inga auktoriteter, ideologier, traditioner, kulturer eller andra vilseledande faktorer ges några preferenser. Vetenskapen har ingen ”propp” som korkar till, som människan. Den är inte självförhärligande. Den söker inte efter någon orubblig ”sanning” – någon sådan existerar inte för vetenskapen. ”Vetenskapligt bevisat” är i det närmaste en oxymoron. Dess väsen utgörs av ovisshet, ett ständigt ifrågasättande, en konstant jakt att hitta nya fakta som kan omkullkasta den aktuella uppfattningen.

Ingen naturlag styr samhällen per automatik mot ökat vett. Det skapas. Vi har metoden. Men använder den inte. ”Om kunskapen från den kognitiva neurovetenskapen kunde komma till nytta skulle det leda till en pedagogisk revolution”, konstaterar Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap. Vem står i vägen? Ja, ett kritiskt, faktabaserat förhållningssätt utgör ett hot mot experter, auktoriteter, storföretag med starka marknadsföringsmuskler, munläderpolitiker, traditionsbundna organisationer med mera.

Visst är the golden standard inom vetenskapen dubbelblinda, randomiserade kontrollstudier, många gånger omöjliga i praktiken, men inte så ofta som vi vant oss vid att tro. Skulle man randomisera våra barn till en standard- eller Klingbergskola? Randomisera skattereformer och arbetsmarknadsåtgärder? Någon blir ju förlorare! Ja, men vi vet inte vilka, och det är själva poängen med studien. Det är potentiellt informativa experiment som inte utförs, som genererar sanna förlorare: framtida generationer som berövas sina möjligheter.

Rösta om vilket samhälle du vill ha, men låt objektiva utvärderingar av fakta avgöra säkraste vägen dit. Det är inte teknokrati, det är evidensbaserad ideologi. Ett kallt samhälle? Skitsnack. Fundamentalism, övergrepp, fördomar, förtryck, intolerans gror i tro och tyckande. De förintas när fakta respekteras. Kreativitet och tolerans flödar när det inte spelar någon roll vem som säger vad, utan vad som sägs.

Det samhället vill jag se här och nu. Låt mig åtminstone få starta en enklav i Norrland, som en del i ett kontrollerat experiment, även om vi måste skippa randomiseringen. Vill du vara med?

Ta del av samtalet! Bli prenumerant och
få Sans direkt hem i brevlådan.