Skolor grundade av ovetenskap godkänns av Skolverket

Den nya skollagen anger att skolan ska vila på vetenskaplig grund och att lärarna ska vara legitimerade. Men för Waldorfskolor görs undantag.

För ungefär ett år sedan trädde en ny skollag i kraft i Sverige och ersatte den gamla lagen från 1985. En av flera viktiga nyheter är kravet på lärarlegitimation, vars främsta syfte är att höja statusen på läraryrket och kvalitetssäkra verksamheten. Legitimationen, som gäller inom det specifika område där läraren är behörig, införs i olika steg med övergångsregler fram till år 2018. Den utfärdas av Skolverket och ges till personer med lärarexamen som har genomgått ett introduktionsår med mentor, alternativt tidigare arbetat som lärare under ett läsår.

Förarbetet till lagen om legitimerade lärare är den så kallade lärarutredningen från 2008. Den föreslog att samma regler ska gälla för fristående skolor och offentliga skolor. Inga undantag skulle ges för skolor med speciell pedagogisk inriktning, exempelvis Waldorfskolor. Waldorfskolorna bygger sin pedagogik på antroposofin, som är en andlig livs och världsåskådning grundad för hundra år sedan av den österrikiske filosofen Rudolf Steiner. De är de enda skolor i Sverige med egen kursplan godkänd av Skolverket. Skolorna har kritiserats bland annat för att sakna vetenskapligt stöd. Motiveringen till utredningens förslag var att Waldorfelever ska ha samma rätt som andra elever att undervisas av behöriga lärare. Slutsatsen ligger i linje med en annan punkt i skollagen, nämligen att skolan ska vara ”likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas”.

Den nya skollagen
• Legitimationskrav för lärare
• Befogenheter för lärare och rektorer ökar. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas, till exempel tillfälliga avstängningar.
• Förskolan blir en egen skolform.
• På skolorna ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.
• Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek.
• Ny betygsskala med bokstäverna A–F ska gälla. A är högsta betyg och F betecknar underkänt.
• Skolinspektionen får möjlighet att ge hårdare straff till de skolor som missköter sig

Utredningen gick på sedvanlig remiss, men Waldorfskolefederationen avstod från att lämna remissvar. Däremot inkom en skrivelse senare; när utbildningsdepartementet skickade ut sin sammanställning av remissvaren. Göran Fant, ordförande i Waldorfskolefederationen, säger sig inte minnas varför remissvaret sändes in så sent men förklarar att det inte var en politisk fint. Han menar också att det inte bara är federationens skrivelse som regeringen använt som underlag, utan att det har förts diskussioner med Utbildningsdepartementet under hela den politiska processen. Frågan om lärarlegitimationer är komplex och invecklad, anser Göran Fant, och enligt honom behövde regeringen införa undantaget för att lagändringen över huvud taget skulle fungera.

Göran Fant menar att undantaget har i huvudsak två anledningar. Den ena är att det sedan tidigare finns ett fundamentalt undantag vad gäller behörighet för just Waldorflärare. Den andra anledningen, och som skulle bli bekymmersam för skolorna, rör utbildningen av nya Waldorflärare. Tidigare fanns ett samarbete mellan Lärarhögskolan i Stockholm och Rudolf Steinerhögskolan. Det var möjligt att få dubbelkompetens, som vanlig lärare och som lärare inom Waldorfpedagogiken. Utbildningen flyttades för några år sedan till Stockholms universitet, varvid detta lärosäte valde att säga upp avtalet med Rudolf Steinerhögskolan med motiveringen att utbildningens innehåll inte vilar på vetenskaplig grund. Blivande Waldorflärare som önskar bli legitimerade är då hänvisade till att avlägga en vanlig lärarexamen på universitet, vilket alltså innebär flera års extra studier utöver deras utbildning till Waldorflärare.

Therese Wallqvister, politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet, menar även hon att Waldorfskolorna skulle få svårt att rekrytera nya lärare om de omfattades av legitimationskravet, men hon tycker samtidigt att lösningen med ett undantag inte är lyckad i ett längre perspektiv.

– Det bästa vore om de kunde återfå samarbete med ett lärosäte, förklarar Therese Wallqvister.

Även Bertil Österberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, har i en tidningsintervju på hösten 2011 sagt att ”Waldorfskolan har sin undervisning organiserad på ett sätt som gör det svårt att få den att omfattas av kravet på legitimation. Utan undantaget hade nog själva Waldorfkonceptet inte varit möjligt”.

Politikerna verkar sålunda eniga. Men strider inte undantaget mot den formulering om likvärdig skola som tidigare nämndes? Therese Wallqvister förklarar:

– Det är en balansgång och man får göra en avvägning. Waldorf ska kunna ha sin pedagogik som de haft under så lång tid, samtidigt som likvärdigheten ska gälla.

Det finns dock motstånd mot undantag av detta slag. Inom oppositionen har bland annat Sverigedemokraterna väckt en motion i riksdagen där de skriver att ”vi ser dessa undantag som ett hot mot den likvärdiga och rättvisa skolan”. Texten fortsätter: ”Sverigedemokraternas uppfattning är att inga undantag från kravet på legitimation ska tillåtas, annat än under en kortare övergångsperiod, varför vi menar att denna möjlighet ska tas bort”.

Även Vänsterpartiet har lämnat in en riksdagsmotion: ”Vi anser givetvis att principen bör vara att alla lärare ska vara behöriga och legitimerade. De undantag som regeringen föreslår är inte heller särskilt välmotiverade även om den underliggande orsaken förmodligen är att det finns en stor brist på utbildade lärare i dessa kategorier.”

Waldorfskolorna har alltså sluppit kravet på lärarlegitimationer. Det upprör många. Men problemet kan också ses från ett annat håll: Waldorfrörelsen vill inte ha legitimerade lärare. I en Waldorfskola kommer det alltså i framtiden att finnas lärare som saknar den yrkeslegitimation som lärare i de flesta andra skolor har. Det borde också uppröra många. Framför allt de föräldrar och de barn i Waldorfskolor som därmed står utanför den kvalitetssäkring som legitimerade lärare förväntas innebära. Detta innebär i förlängningen att skolan inte är likvärdig för dessa elever, som alltså inte får samma rättigheter som andra svenska elever och faktiskt går miste om kvalitet i undervisningen och på lärarna.

En annan nyhet i skollagen, och som borde vara ett oöverstigligt problem för Waldorfskolorna, är att det nu – till skillnad från tidigare – uttryckligen anges att ”skolans utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. I dag är alltså Waldorfpedagogiken godkänd av Skolverket samtidigt som den bygger på antroposofiska – uppenbart ovetenskapliga – idéer. På frågan om hur detta går ihop menar Therese Wallqvister att alla skolors undervisning kontrolleras ordentligt:

– Det är Skolinspektionens uppgift att bedöma om de har förmåga att leva upp till de krav som finns.

Frågan slussas därför vidare till Marie Wiberg-Svensson som är undervisningsråd på Skolinspektionen och som menar att myndigheten utför det uppdrag den fått av riksdag och regering. Skolinspektionen utgår från samma bedömningsmaterial vid alla skolinspektioner oavsett om det är en kommunal skola eller en fristående skola med Waldorfpedagogik, berättar hon. Bedömningsunderlaget innefattar bland annat att det ska råda likvärdighet, att skolan är öppen för skilda uppfattningar, att det finns tillgång till tidsenlig utrustning och hur läromedlen ser ut. Bedömningen görs utifrån intervjuer med rektor, personal och elever samt genomgång av dokument, förklarar Marie Wiberg-Svensson som själv har inspekterat ett flertal Waldorfskolor.

För Waldorfskolornas del innebär den nya lagen trots allt en del förändringar, bland annat att det ska finnas en rektor på varje skola och att de måste följa den nya läroplanen. Det finns dock inga hinder att, utöver de nya kraven, ha egna styrdokument så länge de inte strider mot läroplanen. Någon kontroll av vetenskapligheten eller stolligheten i dessa egna styrdokument görs inte av Skolinspektionen.

Frågan om varför Waldorfskolor tillåts bedriva undervisning är svår att få svar på. Varken Skolinspektionen eller politikerna bringar någon klarhet i problemet. Och vad gäller kontrollen av skolorna verkar det räcka att de kan pricka av ett antal högst konkreta punkter i ett bedömningsunderlag. Waldorfundervisningen bedöms således som vetenskaplig, samtidigt som det ovetenskapliga och det bisarra finns kvar under ytan. Med andra ord betyder det att så länge skolan putsar fasaden, så spelar det ingen roll hur själva grunden ser ut. Waldorfeleverna fortsätter att fostras i en andlig lära i en skola som fortsätter att sakna vetenskaplig förankring.

Josefin Hallgren

Waldorfskolorna och antroposofin

En Waldorfskola har sina rötter i antroposofin, en hundra år gammal andlig lära som bland annat hävdar att människan har fyra kroppar. Den fysiska kroppen är materiell, medan de tre övriga är andliga: eterkroppen, astralkroppen och jaget. Enligt Nationalencyklopedin lär antroposofin att världen och därmed människan genomgår sju stadier. I det nuvarande, jordstadiet, genomlöper jorden sju utvecklingsfaser, av vilka vi nu befinner oss i den femte, den efteratlantiska epoken. Under tiden har människorna förbindelse med den högre världen genom ”mysterier”, dit man bereds tillträde genom initiation. I det invecklade avgörande skeendet (bland annat med två Jesusbarn) förenas buddhans och Zarathustras andliga krafter. I blodet på Golgata påverkas då jordens eterkropp, varvid andliga krafter strömmar in i mänskligheten och förändrar dess situation.

Waldorfpedagogiken säger sig önska utveckla ”hela” människan: tanke, känsla och vilja. Därför läggs stor vikt vid konstnärligt skapande. Man anser också att barn lär genom att härma, och det är vanligt att eleverna tillverkar sina egna läroböcker genom att skriva av det som läraren antecknar på tavlan. Så kallad eurytmi och formteckning är två viktiga ämnen inom Waldorfskolan. Eurytmi är en rörelsekonst med uttryck för själ, skapande krafter och energier. Formteckning innebär att eleverna ska avbilda givna former av olika svårighetsgrad och på det sättet öva upp ögats och handens samarbete.

Den första 12-åriga Waldorfskolan i Sverige startade 1949, och i dag finns det ungefär fyrtio Waldorfskolor i landet.