En ny bokserie med vetenskapliga klassiker

Ett samarbete mellan Fri Tanke och Kungl. Vetenskapsakademien.

Trots de sociala mediernas betydelse för dagens opinionsbildning, trots televisionens och andra rörliga bildmediers genomslagskraft och trots att peer review-granskade artiklar i engelskspråkiga vetenskapliga tidskrifter är det som räknas numera, är det ändå främst böcker som har förändrat världen.

Många av de stora tankesprång som mänskligheten tagit har initierats av böcker skrivna av forskare och andra tänkare. De har reviderat, ibland revolutionerat, vår syn på naturen, människan och samhället. Att böcker är kraftfulla visas också av att somliga verk har förbjudits av regeringar och kyrkor.

Fri Tanke startar nu en serie med vetenskapliga bokklassiker i samverkan med Kungl. Vetenskapsakademien. Varför är ett sådant initiativ angeläget? Vi frågar Dan Larhammar, preses för Kungl. Vetenskapsakademien och professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet:

– Det är viktigt att förmedla hur vi vet det vi vet. Detta kan åstadkommas genom att uppmärksamma de mest epokgörande böckerna. Om inte det mödosamma och systematiska sökandet efter kunskap beskrivs, så tas kunskapen ibland alltför given. Och samtidigt är det en hel del numera självklar kunskap som inte har nått ut ordentligt till den breda allmänheten.

Vad innebär då klassikerserien? Vi vänder oss till en av Vetenskapsakademiens ledamöter i seriens redaktionskommitté, Ove Eriksson, som är professor i växtekologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet:

– Det är viktigt att betona att serien Vetenskapliga klassiker inte är någon tio-i-topplista. En sådan lista skulle vara omöjlig att åstadkomma, och vi gör därför inte ens ett försök i den riktningen. Det finns en rik flora av vetenskapliga genombrott, och vår målsättning är att lyfta fram några av dessa. Man kan förstås fråga sig vad man menar med en vetenskaplig klassiker. Under relativt modern tid (ungefär från 1900-talets början) har genombrotten framför allt inom naturvetenskap vanligen publicerats i tidskrifter. I vissa fall väljer vi därför böcker som kanske inte i sig är »klassiker» i strikt mening, men är skrivna av forskaren som gjort viktiga genombrott inom forskningen.

Ja, det finns många nydanande böcker inom naturvetenskap i vid mening. Man kan därför undra om det möjligen blir svårt för redaktionsrådet att hitta vetenskapliga bokklassiker även inom samhällsvetenskap och humaniora. Vi frågar Kerstin Sahlin, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet och Vetenskapsakademiens andra representant i redaktionskommittén:

– Nej, jag upplever inte att det är svårare att hitta klassiker inom humaniora och samhällsvetenskap än inom andra områden. Några av de klassiker som vi direkt tänkt på för serien, det gäller både inom naturvetenskap och medicin och inom humaniora och samhällsvetenskap, är glädjande nog redan översatta. Det gäller till exempel en av de »klassiker» som kanske varit den allra mest viktiga för min egen forskning, nämligen Max Webers texter. Både Ekonomi och samhälle och Den protestantiska etiken och kapitalismens anda finns i översättning och ingick i kurser jag läste som doktorand. Flera klassiker inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området finns också i nyöversättningar. Det finns till exempel en bok med översatta texter av tre viktiga klassiker inom samhällsvetenskapen: Tre klassiska texter: Tarde, Durkheim, Weber. Det här är ju böcker som används ganska ofta i undervisningen. Men det finns förstås många fler klassiker på området, så vi tänker oss att klassikerserien kan innehålla böcker från hela det vetenskapliga fältet.

Kerstin Sahlin fortsätter:

– Dessutom är det ju så att det förstås inte finns några vattentäta skott mellan olika vetenskapsområden. Det gäller också klassiker. När det gäller vetenskapsfilosofiska texter är det självklart så. Framväxten av vetenskapen är i sig också ett viktigt vetenskapligt fält inte bara för vetenskapshistoriker, utan för alla som intresserar sig för vetenskap. Så bara för att nämna några exempel: Thomas Kuhn, Francis Bacon, men också Albert Einstein utgör enligt min mening klassiker för all modern vetenskap.

Vad svarar då Dan Larhammar på frågan om det är någon bok som har inspirerat honom särskilt mycket:

– Richard Dawkins bok The blind watchmaker (1986; på svenska 1988 som Den blinde urmakaren) gav mig hisnande insikter om evolutionen tack vare suveränt pedagogiska beskrivningar av evolutionens kraft genom gradvis selektion under långa tidsrymder. Charles Darwins Om arternas uppkomst från 1859, som jag läste när jag redan hade forskat på evolutionen i tio år, imponerade på mig med självkritiska resonemang som icke desto mindre beskrev överväldigande bevis för gemensamt ursprung och naturligt urval.

Och Ove Eriksson, vad svarar du på samma fråga?

– Darwins Om arternas uppkomst är ju ett självklart val för en biolog. Den är fortfarande obligatorisk läsning för våra doktorander i ekologi och evolution vid min institution. Framför allt är det så fascinerande att Darwins banbrytande insikter till stor del bygger på hans erfarenheter som naturalist under jordenruntresan med HMS Beagle och senare som skarpsinnig iakttagare hemma i trädgården. Om jag ska välja en bok som haft särskilt stor betydelse för mig som forskare inom växtekologi blir det Population biology of plants av John Harper (från 1977). Den öppnade ett helt nytt forskningsfält inom växtekologin och låg till grund för mitt val av forskningsinriktning och min doktorsavhandling.

Av Björn Fjæstad