Sans 3/2026

Ibland genialt, ibland katastrofalt – AI och algoritmer

Vad händer när vi börjar överlåta tänkandet till maskiner? Kan artificiell intelligens hjälpa oss att fatta bättre beslut – eller riskerar den att förstärka gamla misstag i ny form? Och hur mycket ansvar kan egentligen automatiseras bort?

I senaste numret av Sans granskas AI:s möjligheter och begränsningar, från generativa språkmodeller till algoritmer som påverkar människors livschanser. Vi får också läsa om forskningens byråkratisering, abortfrågans filosofiska dilemman, vår relation till naturen och varför även intellektuella kan förföras av auktoritära idéer.

Innehåll:

Christer Sturmark: ”Ledare: När vi lämnar över tänkandet”
Björn Fjæstad: ”Från forskningsfronten”
Alexander Berman: ”AI utmanar våra intuitioner”
Charlotta Kronblad: ”Algoritmisk orättvisa drabbade skolbarn”
Johan Hirschfeldt: ”Algoritmer ledde till nationella skandaler”
Patrik Lindenfors: ”Slutet är (förmodligen) nära”
Claes-Magnus Berg: ”Mellan mönster och val”
Samuel Cerps: ”Vi minns fel och därför finns vi”
Krister Weber: ”En partner i den digitala spegeln”
Fredric Skargren: ”När forskningen gör förvaltningen byråkratisk”
Torsten Rönnerstrand: ”Konsten att ha fel”
Victoria Larm: ”Den eviga ordningen?”
Sam Fransson: ”Sorites paradox och aborter”
Jonathan Beya: ”När autonomi trumfar medvetande”
Lotta Knutsson Bråkenhielm: ”Biofobin ökar …”
Torbjörn Tännsjö: ”Terrorbalans i kvadrat”
Charmkvark: ”Kolumn: Nej tack till min deadbot!”