Fritanke Fritanke
Kundvagn (0)
Till Kassan
Din kundvagn är tom
Meny

Efter demokratin

Av Christer Sturmark. Statsvetaren Jason Brennan föreslår revolutionerande förändringar i vår demokrati.

Christer Sturmark: Tillhör du någon av de traditionella filosofiska skolorna?
Jason Brennan: Jag står nära den analytiska filosofin som den utvecklats i den engelsktalande världen, Skandinavien och Nederländerna. Det handlar bland annat om att ha ett närmast naturvetenskapligt synsätt på samhällsvetenskap och det egna tänkandet. Detta i motsats till mycket av den filosofi som utvecklats i Frankrike och Tyskland.
Christer Sturmark: Vad gjorde att du ville skriva en bok som heter Against democracy? En kaxig titel, förresten!
Jason Brennan: Min egen titel var Against politics, men min förläggare övertalade mig att byta. Den svenska utgåvan heter Efter demokratin: Argument för ett nytt styrelseskick, och det är egentligen mer rättvisande. Bakgrunden var att jag såg enorma gap mellan vad samhällsvetare säger om demokrati, hur den fungerar i praktiken och vad filosofer säger. De senare arbetar med idealiserade modeller, där medborgarna är perfekt rationella människor som utifrån hänsyn till andra människors intressen röstar för att stödja det allmänna bästa. Tanken är att om vi resonerar med varandra kommer vi att nå goda kompromisser. Filosofer säger också att demokrati kräver god kunskap bland medborgarna och att dessa faktiskt anstränger sig för att skaffa denna kunskap. Men när man talar med universitetens statsvetare och ekonomer inser man att filosoferna har fel. Så jag ställde mig frågan hur demokratiteorin skulle se ut om den byggde på vad statsvetarna faktiskt vet. Vi har nu forskat om politiskt väljarbeteende i snart sjuttio år, och det är dags att erkänna att demokratin tyvärr har systematiska brister. I stället för att ignorera dessa problem bör vi försöka åtgärda dem, för bristerna kan vara farliga. Ett tydligt exempel är Brexit, där välgjorda studier visar att de som röstade för utträde ur EU var mycket mindre informerade än de som röstade för att stanna kvar. Ett annat exempel är det stora antalet fångar i amerikanska fängelser, flest i världen i förhållande till folkmängden. En viktig förklaring är att distriktsåklagarna i USA väljs vid allmänna val och att väljarna – som har mycket dåliga kunskaper i kriminologi och brottsstatistik – tenderar att rösta på de kandidater som förespråkar de tuffaste tagen.
Christer Sturmark: Även högutbildade personer drabbas av confirmation bias, alltså att vi letar efter stöd för de uppfattningar som vi redan har. Så hur mycket betyder utbildning för människors kunskaper?
Jason Brennan: Opinionsinstitutet Pew Research har visat att skillnaden i kunskaper mellan dem som bara gått high school och dem som har en mastersexamen är ytterst liten. Ett skäl är att de flesta människor inte är intresserade av detaljer inom politiken. En stor grupp människor bryr sig inte alls om politik, medan en annan grupp, med lite bättre kunskaper om hur samhället fungerar, nästan enbart tar del av sådan information som stöder deras egna åsikter. De verkligt intresserade
och kunniga är fåtaliga. Så ser det ut, och det är vad vi har att leva med i demokratiska länder. Och det är inte lätt att åtgärda.
Christer Sturmark: Jag antar att du började skriva på boken redan innan Trump dök upp på scenen?
Jason Brennan: Ja, han vara bara en tv-kändis då. Och jag visste inte heller att Brexit skulle inträffa eller att Turkiet skulle rösta bort sin demokrati. Eller att Marine Le Pen skulle gå till slutomgången i franska presidentvalet.
Christer Sturmark: Trodde du att Trump skulle vinna presidentvalet?
Jason Brennan: Nej, och det gjorde inte opinionsinstituten heller. Ett skäl var säkert att de som tillfrågades i undersökningarna inte riktigt ville erkänna att de tänkte rösta för Trump. I medierna beskrevs Trumpanhängarna som okunniga och inskränkta rasister, och så vill ju ingen framstå. Alltså ljög folk när de svarade på opinionsmätningarna. Precis samma sak hände för övrigt vid Brexit.
Christer Sturmark: Vi har sett samma fenomen här i Sverige, där vårt nationalkonserativa parti Sverigedemokraterna länge fick lägre siffror i opinionsmätningar än i allmänna val. Och på tal om Sverige och politiska val, så har forskare vid Lunds universitet gjort intressant forskning om »valblindhet». Försökspersoner fick gå igenom ett antal par av politiska ståndpunkter och ombads att i varje par välja det alternativ som de instämde mest med. Efteråt gick försöksledaren och försökspersonerna igenom deras val för att höra varför de valt som de gjort. Det var bara det att alla svaren byttes ut! Det visade sig då att ytterst få insåg bytet, utan efterrationaliserade och var villiga att motivera varför de valt det alternativ som de alltså inte hade valt.
Jason Brennan: Ja, demokrati är inte ett mål i sig utan bara ett ofullkomligt verktyg att få fram resultat. Därför bör vi vara öppna för att hitta en bättre form av representativt styrelseskick. Det finns de som vill ha vad vi skulle kunna kalla epistokrati (kunskapsstyre), och kanske finns det någon sådan form som skulle kunna rymmas inom en vid tolkning av begreppet »demokrati».
Christer Sturmark: Platons idé.
Jason Brennan: Ja, Platon ville ju ha filosofkungar, men det tror jag är en förskräcklig idé. Mänskligheten har prövat den lösningen, och då fick vi Pol Pot … Ett önskemål är därför att makten delas av många. Men ett dilemma är då att man kan komma att minska på människors motivation att ta reda på vad som pågår i samhället. Så de epistokratiska systemen kommer att ha kvar parlament, där omröstningar sker på basis av antalet ledamöter. Men i de allmänna valen vägs rösterna utifrån väljarnas kunskap. Alla ska ha rösträtt, men valhandlingen inskränker sig inte till en röst på ett parti eller en kandidat. I stället får alla som röstar svara på frågor om sin socioekonomiska och demografiska bakgrund. Ett frågebatteri om politiska kunskaper ingår också. Utifrån detta kan man matematiskt härleda vad allmänheten vill ha för politik. På så sätt gynnas inte de rikas eller de kunnigas åsikter. Ett exempel: utifrån det som vi modellerar om vad den upplysta allmänheten i USA önskar sig, kan vi dra slutsatser om vad en fullt informerad amerikansk allmänhet skulle önska sig. De vill inte ha den politik som Trump nu för. De upplysta allmänheterna i olika länder tillhör inte något entydigt politiskt parti, utan intar nyanserade positioner med åsiktsinslag från olika partier.
Christer Sturmark: Ska man då göra ett urval av människor som är representativa för hela befolkningen och sedan låta enbart dem rösta?
Jason Brennan: Den mexikanske filosofen Claudio López-Guerra har föreslagit slumpmässiga urval på tjugotusen personer. Deras politiska kompetens byggs upp, och sedan får enbart de delta i de allmänna valen. Det finns flera andra som skrivit om liknande frågor, bland annat den belgiske filosofen och statsvetaren David Van Reybrouck med sin bok Against elections.
Christer Sturmark: Den mexikanska modellen, skulle inte den kunna leda till korruption?
Jason Brennan: Jo, och därför ogillar jag den. Hur ska man bestämma vilken politisk undervisning som urvalet av röstberättigade personer ska matas med? Partierna kommer inte att kunna komma överens om det. Claudio López-Guerra är medveten om problemet, men menar att dagens demokrati också missbrukas och att man måste välja det minst dåliga.
Christer Sturmark: Du tycker alltså inte att bara några få ska få rösta, men att rösterna ska viktas olika utifrån kunskaper. Vad skulle det ge för resultat?
Jason Brennan: I USA tenderar de flesta ekonomer att vara för frihandel och emot protektionism. Beror det på att de flesta ekonomer är vita eller asiater, att de har goda inkomster eller att de är välinformerade? Vi har testat just det och fann att orsaken är att de är kunniga i ekonomi. Ras och inkomst saknar förklaringsvärde. Vi kan se att vissa trender framträder när den amerikanska allmänheten blir mer välinformerad: människor blir mer frihandelsvänliga, de blir motståndare till militära interventioner och de förespråkar diplomatiska lösningar av internationella kriser. De säger ja till rättigheter för homosexuella och välkomnar immigranter till USA, de vill reformera rättsväsendet och kriminalvården, de vill skydda miljön och de vill öka skatterna för att minska budgetunderskottet.
Christer Sturmark: Vad fick du för reaktioner på boken i USA?
Jason Brennan: Den säljer åtminstone bra … Det talas och skrivs en hel del om den, bland annat i samhällsprogram på tv och i tidningar som The New Yorker och Wall Street Journal. Reaktionen har varit mer positiv än jag hade väntat mig. Läsarna inser att vår demokrati har problem som vi inte kan strunta i.
Christer Sturmark: Särskilt efter Trump, förmodar jag.
Jason Brennan: Ja, Trump har verkligen bidragit. Liksom Brexit. De två tillsammans har gjort att jag tjänat fyrtio–femtiotusen dollar extra … Och i Tyskland har boken av någon anledning blivit en riktig bästsäljare. Men det var lite kärvt i början. När jag intervjuades i en radioshow strax före Brexit och Trump ringde lyssnarna in och var upprörda över hur jag vågade föreslå inskränkningar i demokratin, men när jag senast var med i samma show ringde lyssnarna och höll med.
Christer Sturmark: Men du har också fått negativ kritik i USA?
Jason Brennan: Ja, jag skrev en tidskriftsartikel och hade satt en inte särskilt utmanande rubrik. Men den verkställande redaktören ändrade den till »Trump vann därför att väljarna är okunniga». Jag fick sexhundra hatmejl, många med hot om våld. Men det är egentligen enda tillfället med riktigt negativa reaktioner.
Christer Sturmark: Men har du inte mött motstånd bland intellektuella som kulturpersonligheter och forskare?
Jason Brennan: Inte så mycket ännu, men det kommer säkert att skrivas både böcker och artiklar som kritiserar mina tankar. En del människor är allmänt misstrogna mot samhällsvetenskap och säger att demokratin måste försvaras emot statsvetare som egentligen inte vet någonting. Andra menar att man inte kan använda matematiska modeller för sådant som allmänna val. Eller att den stora massan människor tillsammans besitter sann visdom, något som jag är mycket skeptisk till.
Christer Sturmark: Har du någon ny bok på gång?
Jason Brennan: Jag försöker skriva en bok om året, så jag räknar med att publicera en ny bok i vinter. Titeln kommer att bli något i stil med Till försvar för öppenheten, och den handlar om öppna gränser för immigration och handel och är ett försvar för global ekonomisk rättvisa. Öppna gränser motverkar fattigdom bättre än penningbidrag till korrupta regimer. Jag håller också på med en bok som handlar om motstånd mot staten och rättssystemet. Den är inspirerad av »epidemin» att amerikanska poliser sedan några år avrättar medborgare. Man kan se det på Youtube. Personen ligger på marken med händerna bundna, men polisen är arg och skjuter honom. Inget straff drabbar poliserna, så man kan undra varför inte rättssystemet fungerar.
Christer Sturmark: En sista fråga, vilken politisk eller filosofisk ideologi står du närmast? Du har beskrivits som libertarian, har jag sett.
Jason Brennan: Jag är varken en klassisk libertarian eller en klassisk vänsterliberal. Jag är inte skeptisk mot socialförsäkringar vilket många libertarianer är, men jag tycker också att marknader är en riktigt bra sak. I USA tror många att exempelvis Danmark är ett socialistiskt land, men så är det ju inte. Danmark är en marknadsekonomi och en välfärdsstat på en och samma gång. På många sätt är de skandinaviska länderna faktiskt mer marknadsorienterade än USA, men framför allt fungerar välfärdsstaten bättre.
Christer Sturmark: Så du är något slags socialliberal i europeisk mening?
Jason Brennan: Ja, det skulle man kunna säga. Men vi använder inte den termen i USA, så jag måste nog hitta på en ny beteckning.

Vill du läsa om vetenskapens och samhällsdebattens frontlinjer? Beställ en prenumeration på tidskriften Sans, fyra nummer för endast 365 kr!

Kassa

Artiklar

Önskelista

Här är böckerna som ligger i din önskelista.

Anmäl din epostadress om du vill få uppdateringar och erbjudanden om de böcker som ligger i din önskelista. Vi lämnar aldrig ut din epostadress.
Din epostadresss är knuten till din önskelista så att du kan få uppdateringar och erbjudanden om böcker som ligger i här.
Jag är säker på att jag vill ta bort min epostadress

Meddelande

Meddelande text

Arbetar...