Fritanke Fritanke
Kundvagn (0)
Till Kassan
Din kundvagn är tom
Meny

Vinklat och med teknokratisk demokratisyn

Fagerström väljer att bortse från flera fakta om bland annat bekämpningsmedel i vårt grundvatten och väldokumenterade skador av bekämpningsmedel på lantbrukare i andra länder som producerar mat och foder för den svenska marknaden. Länder som kanske saknar starka NGO:er och har en svag lagstiftning. Självklart måste såväl ekologisk odling som konventionell ifrågasättas och utvecklas, särskilt när det gäller problemen med kväveläckage. Vetenskapen ger dessvärre inga entydiga svar på frågan om vilka strategier som är optimala om målet är en miljövänlig och hållbar livsmedelsproduktion. Sammanhanget påverkar avvägningen mellan ekologiskt jordbruk, agroekologi (odlingssystem som utgår från den aktuella platsens ekologiska förutsättningar) och konventionellt jordbruk. Ytterst är det en värderingsfråga av olika risker. Fagerström ger uttryck för en auktoritär samhällssyn när han ondgör sig över att ”vi fortsätter att ha två parallella jordbrukssystem”. Vi menar tvärtom att forskning om och utveckling av flera olika lovande odlingssystem är en klok strategi.

Fagerström har en poäng i att farhågorna för hälsan med genmodifierad föda visat sig vara obefogade; man får inte cancer av att äta GM-mat. Ett problem är dock att GM-förädling ofta fokuserat på resistens mot bekämpningsmedel. Det finns dock goda skäl att vara öppen om GM-tekniken i framtiden på ett kostnadseffektivt sätt kan lösa problem, till exempel bladmögelresistent potatis. Ett annat stort problem är att agrokemiföretagen drivs av patenträttigheter. Konventionell växtförädling ger bönder rätt att spara en del av skörden till nästa utsäde. Om det är GM-grödor måste bonden betala royalty. När patentjuristen kommer har den fattige bonden inget att sätta emot.

Fagerström raljerar också över miljömärkningar, att det finns för många och hänvisar till Wikipedia. Där står tio olika märkningar. De allmänna miljömärkningarna i Sverige är Svanen, Bra Miljöval och EU-blomman. Svanen är ett mellanstatligt nordiskt samarbete. I Sverige lyder den under konsumentministern. Liksom för EU-blomman har politiker alltså ”satt ner foten” men inte så som Fagerström önskar.

Det tillhör en levande demokrati att icke-statliga aktörer engagerar sig i konsumentfrågor. De NGO-märkningar som Fagerström ogillar kommer från bland annat Naturskyddsföreningen (”Bra Miljöval”) och TCO (två olika för kontorsprodukter), demokratiska organisationer med hundratusentals medlemmar och öppet redovisade märkningskriterier. Hur Fagerström kan mena att dessa är odemokratiska är helt obegripligt om man inte längtar efter planekonomi.

Slutligen, Fagerström förfasar sig över ”NGO-iseringen”, det vill säga varför människor har större förtroende för miljö-NGO:er än för vetenskapen. Det är en bra fråga. Pompösa, vinklade debattartiklar med teknokratisk demokratisyn lär inte ändra på den saken.

Thomas Hahn & Svante Linusson

Vill du läsa om vetenskapens och samhällsdebattens frontlinjer? Beställ en prenumeration på tidskriften Sans, fyra nummer för endast 365 kr!

Kassa

Artiklar

Önskelista

Här är böckerna som ligger i din önskelista.

Anmäl din epostadress om du vill få uppdateringar och erbjudanden om de böcker som ligger i din önskelista. Vi lämnar aldrig ut din epostadress.
Din epostadresss är knuten till din önskelista så att du kan få uppdateringar och erbjudanden om böcker som ligger i här.
Jag är säker på att jag vill ta bort min epostadress

Meddelande

Meddelande text

Arbetar...