Demokratins ödesstund

Till försvar för det öppna samhället

För första gången på över två decennier finns det nu fler autokratier i världen än demokratier. Det är en utveckling som skett via röstsedeln där folkvalda ledare nedmonterat demokratin inifrån. De flesta människor vill ju leva i en demokrati, ändå har det öppna samhället svårt att skydda sig mot de auktoritära krafterna. Varför står demokratin så skyddslös? Och vad kan vi göra för att stärka dess motståndskraft?

I Demokratins ödesstund: Till försvar för det öppna samhället sammanfattar filosofen och Svenska Akademien-ledamoten Åsa Wikforss, tillsammans med Mårten Wikforss, den samlade forskningen om de krafter som driver den globala demokratiska tillbakagången. Med utgångspunkt i utvecklingen i USA, Europa och Sverige visar de hur angrepp på vetenskap, medier och vedertagna normer hänger samman med framväxten av auktoritära rörelser. I boken kartläggs populismens mekanismer, propagandans förrädiska metoder, de digitala plattformarnas stjälpande logik och den ohämmade spridningen av desinformation. 

Samtidigt som läsningen tillhandahåller en bred översikt av den internationella forskningen på området erbjuder den också ett engagerat försvar för det öppna samhället. Wikforss och Wikforss resonerar kring möjliga vägar framåt och ger konkreta förslag på vad som faktiskt kan göras för att vända utvecklingen. Trots det allvarliga läget är bokens budskap i grunden hoppfullt: demokratins framtid är inte förutbestämd. Hur den utvecklas beror helt på de val vi gör.

»Det som är slående med denna tredje autokratiseringsvåg är just att den bär frivillighetens prägel. Till skillnad från tillbakagången under 1970-talet har den inte i första hand skett genom revolutioner eller statskupper utan genom val – val av politiker som sedan använt sin makt för att stegvis nedmontera demokratin. De har exploaterat den inneboende svaghet som demokratin alltid burit på, nämligen det faktum att den med vett och vilja lägger makten att avskaffa sig själv i händerna på sina väljare.«

Ur Demokratins ödesstund