Fritanke Fritanke
Kundvagn (0)
Till Kassan
Din kundvagn är tom
Meny

HumaNova under lupp

Enligt svensk lag – och i strid med Psykologförbundets krav – får vem som helst kalla sig terapeut och behandla allt ifrån schizofreni till svåra depressioner.

Stillsam musik spelas i bakgrunden. Väggarna är prydda av tavlor med regnbågsfärgade symboler i form av en stjärna och ett ägg – symboler för människans olika aspekter. Vi är omkring tio personer i rummet, mestadels kvinnor. Längst fram sitter en lite äldre kvinna med vänlig uppsyn. Jag sitter i en halvcirkel tillsammans med de andra och väntar på… ja, vad väntar jag på? Enligt HumaNovas motto, som står skrivet på den blå flaggan som vajar utanför fönstret, är jag här för att lära mig hur jag blir den jag är.

Bland det första vi får göra är att sätta oss tätt mittemot en av de andra deltagarna och titta in i hens ögon i tio minuter. Under de två dagar som kursen pågår blir det många övningar. Vi får välja kort med bilder och utifrån dem berätta om vår barndom. Vi får rita olika aspekter av vår personlighet och ställa oss på teckningarna för att pröva på att aktivt gå in i och ut ur våra olika ”delpersonligheter”, och vi får i par, gång på gång, fråga den andre ”vem är du?”. Vi gör olika former av visualiseringsövningar i syfte att upptäcka olika aspekter av vår historia och vår personlighet. Och vår framtid.

FRAMTIDEN, JAGET OCH SJÄLVET

HumaNovas teoretiska grund ligger i den så kallade psykosyntesen – en metod som initialt utgick från Freuds psykoanalys, men som har en påbyggnad skapad av den italienske psykiatern Roberto Assagioli (död 1974). Han ville betona det friska inom individen i stället för det sjuka, och utöver drifterna lyfta fram kreativitet och andlighet. Man fokuserar också på människans potential. Därför ses framtiden som en ytterligare dimension utöver det historiska omedvetna och nuet, där jaget står för det vi har i vårt aktuella medvetande. Men psykosyntesen har också ett annat begrepp – självet, som har en koppling till något ”högre”. Man tycks enligt läraren få lägga in lite vad man själv vill i detta. Klart är dock att självet står för den optimala riktningen och meningen i livet, med vilja och kärlek som inneboende egenskaper. Det är detta som mottot ”Bli den du är!” syftar på.

Själva konceptet är att det finns ett perfekt och objektivt inre jag att hitta och ta ut riktningen mot. Som en skattkarta med ett stort X eller en hög fyr att segla mot. En fixerad sanning av vem man egentligen är. Denna idé om självet gränsar mot det metafysiska, eftersom det enligt vissa är evigt. Det finns också en transpersonell aspekt, där bland annat Jungs idé om det kollektiva omedvetna används för att illustrera en gemensam samhörighet. Vårt själv är en koppling mot det universella, något som kursledaren ter sig rätt obekväm att definiera tydligare, men som enligt psykosyntesens texter ofta beskrivs som något uppenbart andligt och metafysiskt. Då vi når de djupaste insikterna kan vi, enligt psykosyntesens lära, komma i kontakt med det tidlösa transpersonella självet där alltings helhet överskuggar de individuella planerna med upplevelsen om att vi alla är ett.

RIMLIGA METODER BLANDAS MED OVETENSKAP

Kursledaren upprepar flera gånger att HumaNova ständigt utgår från forskning om moderna teorier om allt från mindfulness till psykodynamiska metoder och KBT. Men för mig som dagligen jobbar med dessa metoder lyser KBT-perspektiven med sin frånvaro, och den mindfulness som jag och mina kolleger använder i beforskade terapeutiska behandlingar handlar inte om att hitta en objektiv inre sanning utan om att förebygga återfall i depression, minska effekten av ADHD-symtom, hantera smärta eller stress bättre och andra högst pragmatiska mål. Företrädare för psykosyntesutbildningen hävdar att psykologer, läkare och annan legitimerad personal föreläser hos dem om sådant som beteendeterapi och psykopatologi, men olika kompletterande teorier tycks i slutändan snarare klistras som accessoarer utanpå ett psykosyntetiskt skelett och appliceras på ett sätt som knappast är i enlighet med tanken i de evidensbaserade teorier de hänvisar till. Rimliga metoder blandas med ovetenskapliga ansatser, exempelvis drömtydning.

Och här kommer vi också till pudelns kärna – är psykosyntes en evidensbaserad och vetenskapligt beprövad approach? ”Nej” är det enkla svaret, vilket utbildarna som jag träffar också själva bekräftar. Om de enbart arbetade med personlig utveckling vore detta ett mindre problem, även om det också är ett återkommande tema inom ”alternativ” psykoterapi att man tenderar att ha svårt att dra gränsen mellan vad som är personlig utveckling/coachning och vad som är psykiatri som bör överlämnas till gängse vård. Men föreläsaren berättar entusiastiskt om hur psykosyntesterapeuterna behandlar allt från depression till ångestsyndrom. I den granskning av alternativ psykoterapi som reportern Amanda Duregård gjorde för radioprogrammet Kaliber ställde sig majoriteten av de tjugosju HumaNova-utbildade privatpraktiserande psykosyntesterapeuterna positiva till att behandla journalistens (påhittade) självmordsbenägna syster. Till skillnad från många andra alternativa behandlare betonade en stor del av dessa vikten av att systern också hade en läkarkontakt. Dock kvarstår faktum – de behandlar självmordsbenägna patienter med en metod som till och med de själva påpekar saknar evidens.

HumaNova är big business. Verksamheten är ett aktiebolag där omsättningen år 2011 låg på 14 miljoner kronor. Företaget har också hamnat i hetluften några gånger sedan det startade sin verksamhet i början på 1990-talet. Grundaren Peter Löfwendahl uppgav från början att han är filosofie doktor, men enligt en artikel av Catharina Frank i tidskriften Personal och Ledarskap har han köpt titeln av ett bluffuniversitet på nätet.

År 2003 fick Ersta Sköndals högskola kritik för att den utfärdade högskolepoäng till elever på HumaNova. Det olämpliga ansågs framför allt vara att deltagarna i uppdragsutbildningen betalade HumaNova för sina studier. Samarbetet avbröts, och varken HumaNova eller psykosyntesen i stort har nu någon akademisk koppling i Sverige. Utbildningarna är inte studiemedelsberättigade, och den fyraåriga samtalsterapeututbildningen kostar drygt 200 000 kronor, som de flesta betalar ur egen ficka.

 

SAMMANBLANDNING AV ROLLER

Som med många alternativa psykologiska behandlingar är det en flytande gräns mellan att vara klient och behandlare. Utbildningarna har mer integrerade terapeutiska inslag än vad brukar vara fallet i vanliga psykoterapiutbildningar. De som i slutändan börjar jobba som terapeuter och de som vill utvecklas på ett personligt plan för sin egen skull går, särskilt i de grundläggande kurserna, sida vid sida. Utbildning och egen terapi är hopkopplade på ett sätt som motverkar en tydlig gränsdragning för yrkesrollen.

Och terapeuterna verkar anmärkningsvärt ofta komma ur en egen HumaNova-terapi, något som är vanligt inom även andra alternativa behandlingar. Inom vissa terapiinriktningar och verksamheter ger detta ett pyramidspelsartat intryck där terapin också innebär mer eller mindre aktiv värvning.

Inom vissa terapiinriktningar rekryteras ibland personer som inte är klara med sina egna problem. Terapeuten som man har berättat känsliga saker för och befunnit sig i en utsatt patientroll med kan plötsligt bli en kollega. Detta är särskilt problematiskt med tanke på att det saknas tystnadsplikt för icke-legitimerad personal som jobbar utanför gängse sjukvård.

VERKNINGSLÖSA OCH SKADLIGA TERAPIER

HumaNova hör inte till de mest ovetenskapliga alternativa terapiinstitutionerna. De är noga med de klienter som tas in som utbildningspatienter, och man erbjuder under utbildningen tät handledning, delvis av legitimerad personal. Deras utbildning till ”samtalsterapeut” är på fyra år och inkluderar föreläsningar i psykopatologi och psykiatri. I min granskning har det inte framkommit att man använder sig av uppenbart skadliga metoder.

Jag har tidigare stött på många institutioner och behandlare som hållit på med ”terapi” där både metoder och etiska bedömningar har varit skrämmande för mig som fackman inom området. Bland annat har Anette Nyman i boken Terapeuten berättat om sina erfarenheter som patient – och sedan terapeut – på kursgården Mullingstorp. I en sektartad miljö idkade man övningar där deltagarnas försvar snabbt skulle ryckas undan, bland annat genom att lindas in i en matta som andra sitter på, där man ska ”återfödas” efter att ha fått dödsångest och knappt kunnat andas. I andra övningar klädde man av sig nakna, hyperventilerade sig till ångestattacker eller iscensatte en symbolisk död. Många mådde bra, andra blev knäckta och upplevde erfarenheten som ett övergrepp.

Amanda Duregård skriver i tidningen Faktum om hur TV-”terapeuten” Jonas Gåde genom företaget Communicera idkar terapi med den egenhändigt påhittade metoden powerthinking, som baseras på neurolingvistisk programmering. Här uppmärksammas hur personer bryter ihop efter att ha konfronterats med trauman eller fått ”upptäcka” potentiellt falska minnen av övergrepp.

Ofta är alternativa terapier en bra illustration av den så kallade Dunning-Krugereffekten, som är en väl studerad psykologisk effekt där personer som har lågt kunnande inom ett område är sämre på att adekvat bedöma sin kunskapsnivå. Jag har ett stött på personer som hävdat att de kan behandla självmordstankar med allt från healing till musikakupunktur, och posttraumatiskt stressyndrom med kraniosakral terapi som går ut på att rätta till skallens ben i syfte att återställa flödet i ryggmärgsvätskan.

Problemet med psykologiska behandlingar, även HumaNovas, som saknar rimligt vetenskapligt stöd är dock oftast inte att behandlingen orsakar skada utan att personen inte får evidensbaserad vård för sina problem och därmed riskerar att fortsätta vara sjuk eller bli sämre. Ofta stöter man på en oerhört förenklande syn i samhället, och till och med inom vården, som innebär att terapi bara kräver empati och sunt förnuft. Även om bemötandet och den terapeutiska alliansen är central i alla behandlingar, så är detta mycket långt från hela sanningen.

VEM BÖR FÅ UTÖVA TERAPI?

En patient kan alltså lätt hamna i behandlingar som inte leder någonstans, men tvärtom vad många tror föreligger det också risk för skadeverkningar av olämplig terapi. Detta är något som den statliga Behörighetsutredningen bortsåg från i sitt betänkande (SOU 2010:65), där den granskade alternativa behandlingar, däribland psykoterapeutiska. Utredaren hävdade att det inte finns några belägg för skadeverkningar vid ovetenskapliga psykoterapeutiska behandlingar och avfärdade krav från bland andra Psykologförbundet om att begränsa vilka som får behandla människor med psykiatriska tillstånd. Faktum är att det inte finns några juridiska hinder för lekmän helt utan utbildning att behandla allt ifrån schizofreni till svåra depressioner – sjukdomar som både orsakar allvarligt lidande och ökar risken för självmord. Det självklara att personer som inte har adekvat utbildning inte ska behandla tillstånd som riskerar död eller långvarig funktionsnedsättning ifrågasätts sällan inom andra vårdområden. Varför ska personer med psykiska problem behandlas sämre?

Tyvärr är det också svårt, ibland även för vårdpersonal, att skilja mellan olika titlar och att veta vilken kompetens och vilka juridiska skyldigheter olika behandlare har. Vissa yrkestitlar är skyddade, och då är det olagligt att använda dem utan adekvat utbildning. Dit hör psykolog och psykoterapeut – men inte terapeut, samtalsbehandlare, coach och så vidare. Eller valfri kreativ kombination med förkortningen KBT. Dessutom används begrepp som ”diplomerad” och ”auktoriserad” vilka lätt kan tolkas som liktydiga med ”legitimerad”.

LEGITIMERING INNEBÄR GARANTIER

Legitimation innebär att Socialstyrelsen har godkänt personens utbildning och ofta att denne har genomgått någon form av arbete under handledning som genomförts på ett godkänt sätt. Legitimerade behandlare ska enligt lagen utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet, de ska föra journal, de har tystnadsplikt och de har Socialstyrelsen som tillsynsmyndighet. Om någon blir felbehandlad kan denne anmäla utövaren, som i värsta fall kan förlora sin legitimation. Inget av detta gäller för privata behandlare utan legitimation. Man kan inte vända sig till vare sig polis eller Socialstyrelsen, såvida inte behandlaren gjort sig skyldig till exempelvis vållande till annans död eller på annat sätt begått ett brott. Som Psykologförbundet konstaterat i sin skrift Håll koll på titlarna om alternativa behandlingar, kan avsaknaden av legitimation hos behandlaren bli en obehaglig upptäckt när man redan påbörjat en behandling eller om man efteråt vill anmäla. I skriften berättas om personer som övertalas att börja arbeta som terapeuter fast de själv mår dåligt, mot löfte om gratis terapi då de själva inte har råd att betala längre. Som hamnar hos cyniska medier i stället för hos riktiga behandlare och som tvingas till ångestväckande upplevelser som de inte är redo för, av personer som visar sig sakna tillräcklig utbildning.

HumaNova är bland de mer ansvarstagande terapiföretagen inom den alternativa branschen, men är likväl en av de största utövarna i en terapidjungel där man behandlar personer med allvarliga problem med metoder som saknar vetenskapligt stöd, där patienterna är rättslösa och där gränsen mellan att vara patient och att vara terapeut är suddig.

Vill du läsa om vetenskapens och samhällsdebattens frontlinjer? Beställ en prenumeration på tidskriften Sans, fyra nummer för endast 365 kr!

Om författaren

Kassa

Artiklar

Önskelista

Här är böckerna som ligger i din önskelista.

Anmäl din epostadress om du vill få uppdateringar och erbjudanden om de böcker som ligger i din önskelista. Vi lämnar aldrig ut din epostadress.
Din epostadresss är knuten till din önskelista så att du kan få uppdateringar och erbjudanden om böcker som ligger i här.
Jag är säker på att jag vill ta bort min epostadress

Meddelande

Meddelande text

Arbetar...